Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Vulkanisk aktivitet

Vulkanisk aktivitet

Denna animation visar olika typer av vulkanutbrott.

Geografi

Nyckelord

vulkan, magma mekanism, vulkanutbrott, volcanoes, vulkanisk aktivitet, magma, Postvulkanisk aktivitet, magmakammare, plattektonik, Jordbävning, lava, fjällbildning, vesuvius, natur, geografi, tektoniska plattan, jordskorpa, katastrof

Relaterade objekt

Scener

Vulkaner och plattektonik

  • Afrikanska plattan
  • Eurasiska plattan
  • Arabiska plattan
  • Indiska plattan
  • Nordamerikanska plattan
  • Sydamerikanska plattan
  • Stillahavsplattan
  • Karibiska plattan
  • Cocosplattan
  • Nazcaplattan
  • Antarktiska plattan
  • Australiska plattan
  • Filippinska plattan

Vulkanisk aktivitet är en process då magma tränger upp till ytan från jordskorpan. Vulkaner förekommer inte slumpmässigt utan bildar långa kedjor, som väsentligen utgör de tektoniska plattornas gränser.
Vulkanisk aktivitet har en viktig roll i bergsbildningen. Magma är glödhet, smält bergartsmassa under jordytan. Magma som flyter upp på ytan kallas lava, och där den tränger igenom jordskorpan bildas en vulkan. Vulkaner kan särskiljas genom olika utbrottstyper, dessa kan vara explosiva, utströmmande eller blandade utbrott.

Explosiva utbrott är kännetecknande för konvulkaner. Denna typ av utbrott åtföljs av ånga och gaser som kastas upp från kratern i form av massiva explosioner, och resulterar i ett askmoln och pyroklastiskt materialflöde. Detta askmoln kan spridas av vinden över ett enormt område. Det pyroklastiska materialflödet flödar ned längs konvulkanens branter med en hög hastighet. Det är den mest förödande typen av vulkanutbrott. Krakatau, Montagne Pelée och Mount Saint Helens är de mest kända exemplen där denna typ av utbrott inträffar.

Utströmmande utbrott är kännetecknande för sköldvulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs inte av explosioner eller pyroklastiska flöden, utan endast av flytande lava som flödar upp till ytan. När lava stelnar, skapas en vulkanisk kon. Exempel på sköldvulkaner är Mauna Kea och Mauna Loa, båda belägna på Hawaiiöarna.

Blandade utbrott är kännetecknande för stratovulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs av explosioner och lavaflöden. Den vulkaniska konen består av alternerande skikt av tefra, det vill säga pyroklastiskt material och stelnad lava, därav namnet stratovulkaner. De mest kända exemplen på stratovulkaner är Stromboli, Etna och Cotopaxi.

Efter ett vulkanutbrott, kan postvulkanisk verksamhet observeras. I huvudsak innebär det utsläpp av ånga och gas, som tillexempel koldioxid, svaveldioxid och saltsyra, från fumaroler.

En solfatara är en typ av fumarol som släpper ut svavelgaser.

Mofett är en annan typ av fumarol, som släpper ut koldioxid. En mofett kan kallas "torr" om den släpper ut koldioxid, eller "våt" om det är kolsyrat vatten som strömmar upp från den.

En gejser är en källa som periodvis kastar upp en fontän av hett vatten. Detta händer eftersom vatten sipprar in och ackumuleras i små håligheter under marken där det börjar koka, på grund av värmen som avges av magman, och så småningom slungas ut.

Vulkanisk verksamhet i lerområden åtföljs av lervulkaner, där gaser frigörs genom flytande lera i form av bubblor.

De mest förödande vulkanutbrotten sprider stora mängder av pyroklastiskt material.
Vid Krakataus utbrott år 1883, slungades 18 kubikkilometer pyroklastiskt material ut och vid Tamboras utbrott år 1815, spreds 80 kubikkilometer pyroklastiskt material över ett mycket stort område. Tamboras utbrott var ett av de mest kraftfulla utbrotten i historien.
Utbrott av den här magnituden har globala effekter på jordens atmosfär, klimat och på djur- och växtriket.

De största vulkanutbrotten

  • Mauna Kea
  • Mauna Loa
  • Novarupta
  • Mt. St. Helens
  • Santa Maria
  • Cotopaxi
  • Mt. Pelée
  • La Soufriere
  • Vesuvius
  • Stromboli
  • Etna
  • Kolumbo
  • Piton de la Fournaise
  • Bandai San
  • Pinatubo
  • Krakatau
  • Tambora
  • Tarawera

Vulkanisk aktivitet är en process då magma tränger upp till ytan från jordskorpan. Vulkaner förekommer inte slumpmässigt utan bildar långa kedjor, som väsentligen utgör de tektoniska plattornas gränser.
Vulkanisk aktivitet har en viktig roll i bergsbildningen. Magma är glödhet, smält bergartsmassa under jordytan. Magma som flyter upp på ytan kallas lava, och där den tränger igenom jordskorpan bildas en vulkan. Vulkaner kan särskiljas genom olika utbrottstyper, dessa kan vara explosiva, utströmmande eller blandade utbrott.

Explosiva utbrott är kännetecknande för konvulkaner. Denna typ av utbrott åtföljs av ånga och gaser som kastas upp från kratern i form av massiva explosioner, och resulterar i ett askmoln och pyroklastiskt materialflöde. Detta askmoln kan spridas av vinden över ett enormt område. Det pyroklastiska materialflödet flödar ned längs konvulkanens branter med en hög hastighet. Det är den mest förödande typen av vulkanutbrott. Krakatau, Montagne Pelée och Mount Saint Helens är de mest kända exemplen där denna typ av utbrott inträffar.

Utströmmande utbrott är kännetecknande för sköldvulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs inte av explosioner eller pyroklastiska flöden, utan endast av flytande lava som flödar upp till ytan. När lava stelnar, skapas en vulkanisk kon. Exempel på sköldvulkaner är Mauna Kea och Mauna Loa, båda belägna på Hawaiiöarna.

Blandade utbrott är kännetecknande för stratovulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs av explosioner och lavaflöden. Den vulkaniska konen består av alternerande skikt av tefra, det vill säga pyroklastiskt material och stelnad lava, därav namnet stratovulkaner. De mest kända exemplen på stratovulkaner är Stromboli, Etna och Cotopaxi.

Efter ett vulkanutbrott, kan postvulkanisk verksamhet observeras. I huvudsak innebär det utsläpp av ånga och gas, som tillexempel koldioxid, svaveldioxid och saltsyra, från fumaroler.

En solfatara är en typ av fumarol som släpper ut svavelgaser.

Mofett är en annan typ av fumarol, som släpper ut koldioxid. En mofett kan kallas "torr" om den släpper ut koldioxid, eller "våt" om det är kolsyrat vatten som strömmar upp från den.

En gejser är en källa som periodvis kastar upp en fontän av hett vatten. Detta händer eftersom vatten sipprar in och ackumuleras i små håligheter under marken där det börjar koka, på grund av värmen som avges av magman, och så småningom slungas ut.

Vulkanisk verksamhet i lerområden åtföljs av lervulkaner, där gaser frigörs genom flytande lera i form av bubblor.

De mest förödande vulkanutbrotten sprider stora mängder av pyroklastiskt material.
Vid Krakataus utbrott år 1883, slungades 18 kubikkilometer pyroklastiskt material ut och vid Tamboras utbrott år 1815, spreds 80 kubikkilometer pyroklastiskt material över ett mycket stort område. Tamboras utbrott var ett av de mest kraftfulla utbrotten i historien.
Utbrott av den här magnituden har globala effekter på jordens atmosfär, klimat och på djur- och växtriket.

Konvulkaner

  • askmoln
  • vulkankrater
  • pyroklastiskt materialflöde

Vulkanisk aktivitet är en process då magma tränger upp till ytan från jordskorpan. Vulkaner förekommer inte slumpmässigt utan bildar långa kedjor, som väsentligen utgör de tektoniska plattornas gränser.
Vulkanisk aktivitet har en viktig roll i bergsbildningen. Magma är glödhet, smält bergartsmassa under jordytan. Magma som flyter upp på ytan kallas lava, och där den tränger igenom jordskorpan bildas en vulkan. Vulkaner kan särskiljas genom olika utbrottstyper, dessa kan vara explosiva, utströmmande eller blandade utbrott.

Explosiva utbrott är kännetecknande för konvulkaner. Denna typ av utbrott åtföljs av ånga och gaser som kastas upp från kratern i form av massiva explosioner, och resulterar i ett askmoln och pyroklastiskt materialflöde. Detta askmoln kan spridas av vinden över ett enormt område. Det pyroklastiska materialflödet flödar ned längs konvulkanens branter med en hög hastighet. Det är den mest förödande typen av vulkanutbrott. Krakatau, Montagne Pelée och Mount Saint Helens är de mest kända exemplen där denna typ av utbrott inträffar.

Utströmmande utbrott är kännetecknande för sköldvulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs inte av explosioner eller pyroklastiska flöden, utan endast av flytande lava som flödar upp till ytan. När lava stelnar, skapas en vulkanisk kon. Exempel på sköldvulkaner är Mauna Kea och Mauna Loa, båda belägna på Hawaiiöarna.

Blandade utbrott är kännetecknande för stratovulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs av explosioner och lavaflöden. Den vulkaniska konen består av alternerande skikt av tefra, det vill säga pyroklastiskt material och stelnad lava, därav namnet stratovulkaner. De mest kända exemplen på stratovulkaner är Stromboli, Etna och Cotopaxi.

Efter ett vulkanutbrott, kan postvulkanisk verksamhet observeras. I huvudsak innebär det utsläpp av ånga och gas, som tillexempel koldioxid, svaveldioxid och saltsyra, från fumaroler.

En solfatara är en typ av fumarol som släpper ut svavelgaser.

Mofett är en annan typ av fumarol, som släpper ut koldioxid. En mofett kan kallas "torr" om den släpper ut koldioxid, eller "våt" om det är kolsyrat vatten som strömmar upp från den.

En gejser är en källa som periodvis kastar upp en fontän av hett vatten. Detta händer eftersom vatten sipprar in och ackumuleras i små håligheter under marken där det börjar koka, på grund av värmen som avges av magman, och så småningom slungas ut.

Vulkanisk verksamhet i lerområden åtföljs av lervulkaner, där gaser frigörs genom flytande lera i form av bubblor.

De mest förödande vulkanutbrotten sprider stora mängder av pyroklastiskt material.
Vid Krakataus utbrott år 1883, slungades 18 kubikkilometer pyroklastiskt material ut och vid Tamboras utbrott år 1815, spreds 80 kubikkilometer pyroklastiskt material över ett mycket stort område. Tamboras utbrott var ett av de mest kraftfulla utbrotten i historien.
Utbrott av den här magnituden har globala effekter på jordens atmosfär, klimat och på djur- och växtriket.

Sköldvulkaner

  • vulkankrater
  • lavaflöde

Vulkanisk aktivitet är en process då magma tränger upp till ytan från jordskorpan. Vulkaner förekommer inte slumpmässigt utan bildar långa kedjor, som väsentligen utgör de tektoniska plattornas gränser.
Vulkanisk aktivitet har en viktig roll i bergsbildningen. Magma är glödhet, smält bergartsmassa under jordytan. Magma som flyter upp på ytan kallas lava, och där den tränger igenom jordskorpan bildas en vulkan. Vulkaner kan särskiljas genom olika utbrottstyper, dessa kan vara explosiva, utströmmande eller blandade utbrott.

Explosiva utbrott är kännetecknande för konvulkaner. Denna typ av utbrott åtföljs av ånga och gaser som kastas upp från kratern i form av massiva explosioner, och resulterar i ett askmoln och pyroklastiskt materialflöde. Detta askmoln kan spridas av vinden över ett enormt område. Det pyroklastiska materialflödet flödar ned längs konvulkanens branter med en hög hastighet. Det är den mest förödande typen av vulkanutbrott. Krakatau, Montagne Pelée och Mount Saint Helens är de mest kända exemplen där denna typ av utbrott inträffar.

Utströmmande utbrott är kännetecknande för sköldvulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs inte av explosioner eller pyroklastiska flöden, utan endast av flytande lava som flödar upp till ytan. När lava stelnar, skapas en vulkanisk kon. Exempel på sköldvulkaner är Mauna Kea och Mauna Loa, båda belägna på Hawaiiöarna.

Blandade utbrott är kännetecknande för stratovulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs av explosioner och lavaflöden. Den vulkaniska konen består av alternerande skikt av tefra, det vill säga pyroklastiskt material och stelnad lava, därav namnet stratovulkaner. De mest kända exemplen på stratovulkaner är Stromboli, Etna och Cotopaxi.

Efter ett vulkanutbrott, kan postvulkanisk verksamhet observeras. I huvudsak innebär det utsläpp av ånga och gas, som tillexempel koldioxid, svaveldioxid och saltsyra, från fumaroler.

En solfatara är en typ av fumarol som släpper ut svavelgaser.

Mofett är en annan typ av fumarol, som släpper ut koldioxid. En mofett kan kallas "torr" om den släpper ut koldioxid, eller "våt" om det är kolsyrat vatten som strömmar upp från den.

En gejser är en källa som periodvis kastar upp en fontän av hett vatten. Detta händer eftersom vatten sipprar in och ackumuleras i små håligheter under marken där det börjar koka, på grund av värmen som avges av magman, och så småningom slungas ut.

Vulkanisk verksamhet i lerområden åtföljs av lervulkaner, där gaser frigörs genom flytande lera i form av bubblor.

De mest förödande vulkanutbrotten sprider stora mängder av pyroklastiskt material.
Vid Krakataus utbrott år 1883, slungades 18 kubikkilometer pyroklastiskt material ut och vid Tamboras utbrott år 1815, spreds 80 kubikkilometer pyroklastiskt material över ett mycket stort område. Tamboras utbrott var ett av de mest kraftfulla utbrotten i historien.
Utbrott av den här magnituden har globala effekter på jordens atmosfär, klimat och på djur- och växtriket.

Blandade vulkanutbrott

  • öppning
  • vulkankrater
  • lavaflöde

Vulkanisk aktivitet är en process då magma tränger upp till ytan från jordskorpan. Vulkaner förekommer inte slumpmässigt utan bildar långa kedjor, som väsentligen utgör de tektoniska plattornas gränser.
Vulkanisk aktivitet har en viktig roll i bergsbildningen. Magma är glödhet, smält bergartsmassa under jordytan. Magma som flyter upp på ytan kallas lava, och där den tränger igenom jordskorpan bildas en vulkan. Vulkaner kan särskiljas genom olika utbrottstyper, dessa kan vara explosiva, utströmmande eller blandade utbrott.

Explosiva utbrott är kännetecknande för konvulkaner. Denna typ av utbrott åtföljs av ånga och gaser som kastas upp från kratern i form av massiva explosioner, och resulterar i ett askmoln och pyroklastiskt materialflöde. Detta askmoln kan spridas av vinden över ett enormt område. Det pyroklastiska materialflödet flödar ned längs konvulkanens branter med en hög hastighet. Det är den mest förödande typen av vulkanutbrott. Krakatau, Montagne Pelée och Mount Saint Helens är de mest kända exemplen där denna typ av utbrott inträffar.

Utströmmande utbrott är kännetecknande för sköldvulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs inte av explosioner eller pyroklastiska flöden, utan endast av flytande lava som flödar upp till ytan. När lava stelnar, skapas en vulkanisk kon. Exempel på sköldvulkaner är Mauna Kea och Mauna Loa, båda belägna på Hawaiiöarna.

Blandade utbrott är kännetecknande för stratovulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs av explosioner och lavaflöden. Den vulkaniska konen består av alternerande skikt av tefra, det vill säga pyroklastiskt material och stelnad lava, därav namnet stratovulkaner. De mest kända exemplen på stratovulkaner är Stromboli, Etna och Cotopaxi.

Efter ett vulkanutbrott, kan postvulkanisk verksamhet observeras. I huvudsak innebär det utsläpp av ånga och gas, som tillexempel koldioxid, svaveldioxid och saltsyra, från fumaroler.

En solfatara är en typ av fumarol som släpper ut svavelgaser.

Mofett är en annan typ av fumarol, som släpper ut koldioxid. En mofett kan kallas "torr" om den släpper ut koldioxid, eller "våt" om det är kolsyrat vatten som strömmar upp från den.

En gejser är en källa som periodvis kastar upp en fontän av hett vatten. Detta händer eftersom vatten sipprar in och ackumuleras i små håligheter under marken där det börjar koka, på grund av värmen som avges av magman, och så småningom slungas ut.

Vulkanisk verksamhet i lerområden åtföljs av lervulkaner, där gaser frigörs genom flytande lera i form av bubblor.

De mest förödande vulkanutbrotten sprider stora mängder av pyroklastiskt material.
Vid Krakataus utbrott år 1883, slungades 18 kubikkilometer pyroklastiskt material ut och vid Tamboras utbrott år 1815, spreds 80 kubikkilometer pyroklastiskt material över ett mycket stort område. Tamboras utbrott var ett av de mest kraftfulla utbrotten i historien.
Utbrott av den här magnituden har globala effekter på jordens atmosfär, klimat och på djur- och växtriket.

Postvulkanisk aktivitet

  • fumarol
  • gejser
  • solfatara
  • mofett
  • lervulkan

Vulkanisk aktivitet är en process då magma tränger upp till ytan från jordskorpan. Vulkaner förekommer inte slumpmässigt utan bildar långa kedjor, som väsentligen utgör de tektoniska plattornas gränser.
Vulkanisk aktivitet har en viktig roll i bergsbildningen. Magma är glödhet, smält bergartsmassa under jordytan. Magma som flyter upp på ytan kallas lava, och där den tränger igenom jordskorpan bildas en vulkan. Vulkaner kan särskiljas genom olika utbrottstyper, dessa kan vara explosiva, utströmmande eller blandade utbrott.

Explosiva utbrott är kännetecknande för konvulkaner. Denna typ av utbrott åtföljs av ånga och gaser som kastas upp från kratern i form av massiva explosioner, och resulterar i ett askmoln och pyroklastiskt materialflöde. Detta askmoln kan spridas av vinden över ett enormt område. Det pyroklastiska materialflödet flödar ned längs konvulkanens branter med en hög hastighet. Det är den mest förödande typen av vulkanutbrott. Krakatau, Montagne Pelée och Mount Saint Helens är de mest kända exemplen där denna typ av utbrott inträffar.

Utströmmande utbrott är kännetecknande för sköldvulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs inte av explosioner eller pyroklastiska flöden, utan endast av flytande lava som flödar upp till ytan. När lava stelnar, skapas en vulkanisk kon. Exempel på sköldvulkaner är Mauna Kea och Mauna Loa, båda belägna på Hawaiiöarna.

Blandade utbrott är kännetecknande för stratovulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs av explosioner och lavaflöden. Den vulkaniska konen består av alternerande skikt av tefra, det vill säga pyroklastiskt material och stelnad lava, därav namnet stratovulkaner. De mest kända exemplen på stratovulkaner är Stromboli, Etna och Cotopaxi.

Efter ett vulkanutbrott, kan postvulkanisk verksamhet observeras. I huvudsak innebär det utsläpp av ånga och gas, som tillexempel koldioxid, svaveldioxid och saltsyra, från fumaroler.

En solfatara är en typ av fumarol som släpper ut svavelgaser.

Mofett är en annan typ av fumarol, som släpper ut koldioxid. En mofett kan kallas "torr" om den släpper ut koldioxid, eller "våt" om det är kolsyrat vatten som strömmar upp från den.

En gejser är en källa som periodvis kastar upp en fontän av hett vatten. Detta händer eftersom vatten sipprar in och ackumuleras i små håligheter under marken där det börjar koka, på grund av värmen som avges av magman, och så småningom slungas ut.

Vulkanisk verksamhet i lerområden åtföljs av lervulkaner, där gaser frigörs genom flytande lera i form av bubblor.

De mest förödande vulkanutbrotten sprider stora mängder av pyroklastiskt material.
Vid Krakataus utbrott år 1883, slungades 18 kubikkilometer pyroklastiskt material ut och vid Tamboras utbrott år 1815, spreds 80 kubikkilometer pyroklastiskt material över ett mycket stort område. Tamboras utbrott var ett av de mest kraftfulla utbrotten i historien.
Utbrott av den här magnituden har globala effekter på jordens atmosfär, klimat och på djur- och växtriket.

Berättarröst

Vulkanisk aktivitet är en process då magma tränger upp till ytan från jordskorpan. Vulkaner förekommer inte slumpmässigt utan bildar långa kedjor, som väsentligen utgör de tektoniska plattornas gränser.
Vulkanisk aktivitet har en viktig roll i bergsbildningen. Magma är glödhet, smält bergartsmassa under jordytan. Magma som flyter upp på ytan kallas lava, och där den tränger igenom jordskorpan bildas en vulkan. Vulkaner kan särskiljas genom olika utbrottstyper, dessa kan vara explosiva, utströmmande eller blandade utbrott.

Explosiva utbrott är kännetecknande för konvulkaner. Denna typ av utbrott åtföljs av ånga och gaser som kastas upp från kratern i form av massiva explosioner, och resulterar i ett askmoln och pyroklastiskt materialflöde. Detta askmoln kan spridas av vinden över ett enormt område. Det pyroklastiska materialflödet flödar ned längs konvulkanens branter med en hög hastighet. Det är den mest förödande typen av vulkanutbrott. Krakatau, Montagne Pelée och Mount Saint Helens är de mest kända exemplen där denna typ av utbrott inträffar.

Utströmmande utbrott är kännetecknande för sköldvulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs inte av explosioner eller pyroklastiska flöden, utan endast av flytande lava som flödar upp till ytan. När lava stelnar, skapas en vulkanisk kon. Exempel på sköldvulkaner är Mauna Kea och Mauna Loa, båda belägna på Hawaiiöarna.

Blandade utbrott är kännetecknande för stratovulkaner. Den här typen av utbrott åtföljs av explosioner och lavaflöden. Den vulkaniska konen består av alternerande skikt av tefra, det vill säga pyroklastiskt material och stelnad lava, därav namnet stratovulkaner. De mest kända exemplen på stratovulkaner är Stromboli, Etna och Cotopaxi.

Efter ett vulkanutbrott, kan postvulkanisk verksamhet observeras. I huvudsak innebär det utsläpp av ånga och gas, som tillexempel koldioxid, svaveldioxid och saltsyra, från fumaroler.

En solfatara är en typ av fumarol som släpper ut svavelgaser.

Mofett är en annan typ av fumarol, som släpper ut koldioxid. En mofett kan kallas "torr" om den släpper ut koldioxid, eller "våt" om det är kolsyrat vatten som strömmar upp från den.

En gejser är en källa som periodvis kastar upp en fontän av hett vatten. Detta händer eftersom vatten sipprar in och ackumuleras i små håligheter under marken där det börjar koka, på grund av värmen som avges av magman, och så småningom slungas ut.

Vulkanisk verksamhet i lerområden åtföljs av lervulkaner, där gaser frigörs genom flytande lera i form av bubblor.

De mest förödande vulkanutbrotten sprider stora mängder av pyroklastiskt material.
Vid Krakataus utbrott år 1883, slungades 18 kubikkilometer pyroklastiskt material ut och vid Tamboras utbrott år 1815, spreds 80 kubikkilometer pyroklastiskt material över ett mycket stort område. Tamboras utbrott var ett av de mest kraftfulla utbrotten i historien.
Utbrott av den här magnituden har globala effekter på jordens atmosfär, klimat och på djur- och växtriket.

Relaterade objekt

Bajkalförkastningen

Jordens djupaste sjö bildades i en spricka skapad av Bajkalgravsänkan

Molnbildning, olika typer av moln

Avdunstande ytvatten bildar moln i olika former från vilka vatten faller tillbaka till...

Karstbildning

Upplösningen av kalksten resulterar i karstformationer.

Ozonskiktet

Ozonskiktet filtrerar solens skadliga UV-strålning, därför är det absolut nödvändigt för...

Tsunami

Tsunamivågor är mycket höga vågor med en enorm destruktiv kraft.

Afrika - kontinentens klimatzoner

En introduktion till klimat- och höjdzoner på den afrikanska kontinenten.

Kolets kretslopp

Under fotosyntesen binds kol i organiska material, medan det under andning släpps ut i...

Fosforcykeln

Fosforcykeln beskriver fosforets rörelse genom litosfären, hydrosfären och biosfären.

Added to your cart.