Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Tunntarmens anatomi

Tunntarmens anatomi

Den längsta delen av matspjälkningssystemet där majoriteten av nedbrytningen och absorptionen sker.

Biologi

Nyckelord

mid-gut, Födoanskaffning, tarm, matsmältningssystemet, matspjälkning, Mag-tarmkanalen, Absorption, tolvfingertarm, tomtarm, krumtarm, villi, mikrovilli, matsmältningsvätska, matsmältningsenzym, tarmsaft, enzym, bukspottkörtel, galla, tarmepitelcell, mat, näringsämne, kolhydrat, fett, protein, lipider, aminosyror, peristaltisk, lever, glatt muskulatur, slemhinna, människa, biologi

Relaterade objekt

Scener

Mag-tarmkanalen

  • svalg - Matstrupen och luftstrupen utgår härifrån.
  • matstrupe - Den för maten vidare till magen med hjälp av peristaltiska vågrörelser som genereras av synkroniserade rörelser av den glatta muskulaturen.
  • lever - Levern har en viktig avgiftningsfunktion och lagrar även näringsämnen. Den är den största körteln i kroppen: den producerar galla som emulgerar fett i tunntarmen för att på så sätt underlätta matspjälkningen.
  • gallblåsa - Den lagrar och tömmer galla som utsöndras från levern till tunntarmen. Gallan emulgerar fett i tunntarmen för att på så sätt underlätta matspjälkningen.
  • blindtarm - Tjocktarmens första del. Ingen matspjälkning sker här.
  • blindtarmens maskformiga bihang - Blindtarmens maskformiga bihang är ett lymforgan. Dess inflammation kallas blindtarmsinflammation, vilket kan utvecklas till ett livshotande tillstånd om inte behandlas. Behandlingen sker med operation.
  • ändtarm - Den sista biten av tjocktarmen. Den absorberar vatten och spelar en viktig roll för avföringens konsistens.
  • munhåla - Här börjar nedbrytningen av stärkelsen med hjälp av saliven. Tändernas funktion är att tugga och mala sönder maten. Tungan bearbetar maten och blandar den med saliv. Den hjälper i sväljningen i talproduktionen.
  • salivkörtlar - De utsöndrar saliv. När maten blandas med saliv blir den halvflytande och lätt att svälja. Den innehåller också ett matsmältningsenzym (amylas) som bryter ned stärkelsen. Dess bakteriedödande enzym kallas lysozym.
  • magsäck - Magsäcken ligger mellan matstrupen och tolvfingertarmen. Dess enzym, pepsin spjälkar proteiner. Pepsin aktiveras i en sur miljö (runt pH 2) på grund av saltsyran som utsöndras i magsäcken. Magväggens peristaltiska vågrörelser blandar födan och för den vidare till tunntarmen.
  • bukspottkörtel - Den utsöndrar bukspott som innehåller en mängd olika enzymer, inklusive amylas (som bryter ned stärkelse), trypsin och kymotrypsin (som bryter ned proteiner) och lipas (som bryter ned fett). Bukspottkörteln utsöndrar också hormoner, varav den viktigaste är insulin som sänker glukosnivån i blodet.
  • tunntarm - Tarmsaftens och bukspottets enzymer bryter ned proteiner, kolhydrater och fetter. Gallan som utsöndras av levern hjälper i nedbrytningen av fett. pH-värdet i tunntarmen är svagt basiskt (runt pH 8).
  • grovtarm - Den består av tre delar: den uppåtstigande tjocktarmen, den tvärgående tjocktarmen och den nedåtstigande tjocktarmen. Ingen matsmältning sker här. Tjocktarmen absorberar mineraler och vatten. Vissa bakterier som lever i tjocktarmen producerar vitamin B och K.
  • analöppning - Avföring lämnar kroppen genom anus. Denna process kan styras med slutmusklerna som består av en inre och en yttre ringmuskel. Den inre ringmuskeln består av glatt muskulatur, medan den yttre ringmuskeln består av tvärstrimmig muskulatur.

Tunntarm

  • tolvfingertarm - Tarmsaftens och bukspottets enzymer bryter ned näringsämnen i tolvfingertarmen. Tarmsaften utsöndras av tunntarmen medan bukspottet utsöndras av bukspottkörteln. Nedbrutna näringsämnen absorberas genom slemhinnan i tunntarmen. Galla utsöndras av levern, lagras av gallblåsan och töms i tolvfingertarmen. Gallan emulgerar fett för att på så sätt underlätta matspjälkningen.
  • krumtarm - I tunntarmen liksom i krumtarmen sker nedbrytningen av viktiga näringsämnen (fetter, kolhydrater och proteiner). Nedbrutna näringsämnen absorberas genom slemhinnan i tunntarmen.
  • tomtarm - I tunntarmen liksom i tomtarmen sker nedbrytningen av viktiga näringsämnen (fetter, kolhydrater och proteiner). Nedbrutna näringsämnen absorberas genom slemhinnan i tunntarmen.

Villi

  • blodkärl - Det finns tre huvudsakliga typer av näringsämnen i den mat vi äter: lipider, kolhydrater och aminosyror. Kolhydrater och aminosyror absorberas in i blodkärlen.
  • körtel som utsöndrar tarmsaft - Saften den utsöndrar innehåller enzymer som bryter ned viktiga näringsämnen (fetter, kolhydrater och proteiner) I tunntarmen.
  • villi - De cirkulära vecken tillsammans med villi och mikrovilli ökar tunntarmens absorberingsyta.
  • lymfkärl - Det finns tre huvudsakliga typer av näringsämnen i den mat vi äter: lipider, kolhydrater och aminosyror. Lipider absorberas in i lymfkärlen.
  • bindväv
  • slemhinnans glatta muskulatur
  • tarmepitelcell med mikrovilli

Tunntarmens placering

  • tunntarm

Veck

  • serös hinna - Hinnan består av bindväv och epidermis. Den utgör tarmens yttersta skikt.
  • longitudinell glatt muskulatur - Tillsammans med den cirkulära glatta muskulaturen är den ansvarig för peristaltiken i tarmarna. Peristaltiken säkerställer att maten förs genom tarmen.
  • cirkulär glatt muskulatur
  • slemhinna - Den består av ett tunt skikt av glatt muskulatur, bindväv och epidermis. Bägarceller finns inbäddade i slemhinnan.
  • veck - De cirkulära vecken tillsammans med villi och mikrovilli ökar tunntarmens absorberingsyta.

Mikrovilli

  • blodkärl - Det finns tre huvudsakliga typer av näringsämnen i den mat vi äter: lipider, kolhydrater och aminosyror. Kolhydrater och aminosyror absorberas in i blodkärlen.
  • lymfkärl - Det finns tre huvudsakliga typer av näringsämnen i den mat vi äter: lipider, kolhydrater och aminosyror. Lipider absorberas in i lymfkärlen.
  • tarmepitelcell
  • mikrovilli - De cirkulära vecken tillsammans med villi och mikrovilli ökar tunntarmens absorberingsyta.

Animation

  • lever - Levern har en viktig avgiftningsfunktion och lagrar även näringsämnen. Den är den största körteln i kroppen: den producerar galla som emulgerar fett i tunntarmen för att på så sätt underlätta matspjälkningen.
  • gallblåsa - Den lagrar och tömmer galla som utsöndras från levern till tunntarmen. Gallan emulgerar fett i tunntarmen för att på så sätt underlätta matspjälkningen.
  • magsäck - Magsäcken ligger mellan matstrupen och tolvfingertarmen. Dess enzym, pepsin spjälkar proteiner. Pepsin aktiveras i en sur miljö (runt pH 2) på grund av saltsyran som utsöndras i magsäcken. Magväggens peristaltiska vågrörelser blandar födan och för den vidare till tunntarmen.
  • bukspottkörtel - Den utsöndrar bukspott som innehåller en mängd olika enzymer, inklusive amylas (som bryter ned stärkelse), trypsin och kymotrypsin (som bryter ned proteiner) och lipas (som bryter ned fett). Bukspottkörteln utsöndrar också hormoner, varav den viktigaste är insulin som sänker glukosnivån i blodet.
  • tunntarm - Tarmsaftens och bukspottets enzymer bryter ned proteiner, kolhydrater och fetter. Gallan som utsöndras av levern hjälper i nedbrytningen av fett. pH-värdet i tunntarmen är svagt basiskt (runt pH 8).
  • serös hinna - Hinnan består av bindväv och epidermis. Den utgör tarmens yttersta skikt.
  • longitudinell glatt muskulatur - Tillsammans med den cirkulära glatta muskulaturen är den ansvarig för peristaltiken i tarmarna. Peristaltiken säkerställer att maten förs genom tarmen.
  • cirkulär glatt muskulatur
  • slemhinna - Den består av ett tunt skikt av glatt muskulatur, bindväv och epidermis. Bägarceller finns inbäddade i slemhinnan.
  • veck - De cirkulära vecken tillsammans med villi och mikrovilli ökar tunntarmens absorberingsyta.
  • villi - De cirkulära vecken tillsammans med villi och mikrovilli ökar tunntarmens absorberingsyta.
  • blodkärl - Det finns tre huvudsakliga typer av näringsämnen i den mat vi äter: lipider, kolhydrater och aminosyror. Kolhydrater och aminosyror absorberas in i blodkärlen.
  • lymfkärl - Det finns tre huvudsakliga typer av näringsämnen i den mat vi äter: lipider, kolhydrater och aminosyror. Lipider absorberas in i lymfkärlen.
  • tarmepitelcell
  • mikrovilli - De cirkulära vecken tillsammans med villi och mikrovilli ökar tunntarmens absorberingsyta.

Berättarröst

Mag-tarmkanalen kan delas upp i en övre och en nedre del.

I magsäcken som ligger mellan matstrupen och tolvfingertarmen sker nedbrytningen av proteiner. Härifrån förs innehållet vidare till tunntarmen.

Tarmsaftens och bukspottets enzymer bryter ned viktiga näringsämnen såsom proteiner, kolhydrater och fetter i tunntarmen. Tarmsaften utsöndras av tunntarmen medan bukspottet utsöndras av bukspottkörteln. Gallan, som utsöndras av levern och lagras i gallblåsan töms också i tunntarmen. Gallan innehåller inga matsmältningsenzymer utan emulgerar fett för att på så sätt underlätta matspjälkningen.

Den serösa hinnan utgör tunntarmens yttre skikt. Under hinnan finns två lager av glatt muskulatur: ett longitudinellt och ett cirkulärt lager. Synkroniserade rörelser av dessa två muskellager säkerställer den peristaltiska vågrörelsen i magen. Det är dessa rörelser som blandar och för maten vidare i tarmarna. Tarmkanalens slemhinna består av ett tunt skikt av glatt muskulatur, bindväv och epidermis. Bägarceller, dvs. de körtlar som utsöndrar tarmsaften är inbäddade i slemhinnan. Cirkulära veck ökar tunntarmens absorberingsyta.

Villi och mikrovilli ökar tunntarmens absorberingsyta ytterligare.

Kolhydrater och aminosyror som frigörs genom nedbrytning av proteiner absorberas in i blodkärlen, medan lipider absorberas in i lymfkärlen.

Relaterade objekt

Körtlarna i tolvfingertarmen

Bukspottkörteln och levern tömmer magsafter ut i tolvfingertarmen.

Övre mag- och tarmkanalen

Under sväljning förs maten från munhålan till magsäcken, belägen mellan matstrupen och tolvfingertarmen.

Tjocktarmens anatomi

Tjocktarmen är den del av tarmkanalen där vatten, mineraler och vitaminer absorberas.

Blindtarmsinflammation

Inflammation i blindtarmens maskformiga bihang kräver omedelbart kirurgiskt ingrepp. Animationen visar vad som orsakar inflammationen och följderna av denna...

Leverns anatomi och funktioner

Levern är ett vitalt organ som spelar en viktig roll i spjälkning av fetter, avgiftning och ämnesomsättning.

Människokroppen (kvinna)

Denna animation presenterar de viktigaste systemen i människokroppen.

Människokroppen (man)

Denna animation presenterar de viktigaste systemen i människokroppen.

Munhåla, svalg och matstrupe

Den övre mag-tarmkanalen består av munhålan, svalget och matstrupen.

Transportprocesser

Denna animation ger en översikt av aktiva och passiva transportprocesser som sker genom cellmembranet.

Vilken typ av mat borde finnas på din tallrik?

I denna animation får du lära dig grunderna om hälsosam mat.

Lymfsystemet

Lymfkärlen leder lymfan till blodkärlen, medan lymfkörtlarna är viktiga för immunförsvaret.

Människans tänder

Människan har fyra typer av tänder: framtänder, hörntänder samt främre och bakre kindtänder.

Enzymer

Enzymer är proteinmolekyler som katalyserar biokemiska reaktioner. Deras aktivitet kan regleras.

Added to your cart.