Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Termometrar

Termometrar

Det finns olika typer av instrument för mätning av temperatur.

Fysik

Nyckelord

termometer, temperatur, temperaturändring, termisk expansion, Celsius, Fahrenheit, infraröd, infrarödstrålning, värmestrålning, gastermometer, metalltermometer, bimetall, termostat, elektrisk ström, Resistans, spänning, termodynamik, fysikalisk egenskap, volym, gas, el, fysik

Relaterade objekt

Scener

Typer

  • IR-termometer
  • termometrar baserade på termisk expansion
  • vätsketermometer
  • bimetalltermometer
  • gastermometer
  • elektronisk termometer

Termometrar mäter inte temperaturen direkt, utan mäter vissa egenskaper hos substanser som är beroende av temperatur.

Det finns tre grundläggande typer av termometrar.

Det finns de som grundar sig på substansens värmeutvidgning, det vill säga det faktum att en ökning i temperatur resulterar i en ökning i substansens volym. Från volymförändringen kan man då beräkna temperaturförändringen.

Sedan finns det de som grundar sig på substansens elektriska egenskapers temperaturberoende. Dessa kallas elektroniska termometrar.

Funktionen i IR-termometrar grundar sig på den elektromagnetiska strålningen som avges av varma kroppar och vars sammansättning beror på temperaturen. Med denna metod är det möjligt att mäta temperaturer även från längre avstånd.

Bimetalltermometer

När temperaturen ökar, rör sig partiklarna som bygger upp substansen snabbare och som ett resultat upptar de ett större utrymme. Med andra ord kommer substansens volym att öka. Det enda undantaget är vatten, som reagerar tvärtom mellan 0 och 4 grader Celsius, men det gäller för alla andra vätskor, gaser och fasta ämnen.

Termometrar som grundar sig på värmeutvidgningsprincipen utnyttjar detta fenomen.

När det gäller vätsketermometrar måste man använda vätskor som varken fryser eller kokar när man mäter över stora temperaturområden. Därför är alkohol eller kvicksilver vanliga vätskor i dessa termometrar. Att använda kvicksilver är emellertid otillåtet i många länder, eftersom termometern, om den går sönder, kan släppa ut kvicksilverånga som utgör en hälsorisk.

Gastermometrar används främst vid mätning av låga temperaturer på grund av gasers låga fryspunkt.

Metalltermometrar är mindre lämpliga för att utföra noggranna mätningar, men eftersom värmeutvidgningen genererar stark spänning i det fasta ämnet, kan de användas för att slå på eller av olika strömbrytare.

Sådana termometrar kallas bimetalltermometrar och de består av två olika metallremsor. När temperaturen förändras böjer sig den ena metallen över den andra på grund av de olika värmeutvidgningsegenskaperna, och strömbrytaren slås på eller av. Denna typen av termometer användes för att styra belysningen i trapphus, temperaturregleringen av strykjärn och termostaterna i bilar.

Gastermometer

Vätsketermometer

Elektronisk termometer

Även elektriska termometrar är lämpliga för att utföra noggranna mätningar och eftersom de är små påverkar de knappt temperaturen på substansen som mäts.

Det finns tre olika typer av elektroniska termometrar: motståndstermometrar, termistorer och termoelement.

Funktionen i motståndstermometrar baserar sig på temperaturberoendet i metallernas motstånd, detta ökar vanligtvis när temperaturen ökar. Eftersom motståndet kan mätas mycket noggrant, kan också temperaturen bestämmas mycket exakt.

Termistorer skiljer sig från metallmotståndstermometrar genom att de är gjorda av ett halvledande material. De är därför mycket känsligare för temperaturförändringar.

Termoelement består av två olika metalltrådar som svetsats eller vridits ihop. Där de två metallernas ytor möts produceras spänning. Det beror på att energinivån i valenselektroner är olika i olika metaller, därför förflyttar sig några av elektronerna med högre energinivå till den andra metallen, tills energin är balanserad. Den genererade spänningen är temperaturberoende, så genom att mäta spänningen kan temperaturen också bestämmas. Termoelement ger mätning över ett större temperaturområde än termistorer.

IR-termometer

Pyrometrar och IR-termometrar kan mäta temperaturen från ett avstånd.

Dessa termometrar kan användas för att mäta temperaturen på objekt som är svåra att nå eller är för heta för andra typer av termometrar (som smälta metaller exempelvis). De är också användbara när man letar efter värmeläckor i byggnader.

Distansmätning av temperatur är möjlig eftersom föremål avger elektromagnetisk strålning, vars intensitet och sammansättning är temperaturberoende. Den största delen av denna strålning faller inom det osynliga infraröda segmentet av det elektromagnetiska spektrat, men glödande föremål som är varmare än 600 °C avger även synligt ljus.

IR-termometrar består av ett optiskt system, en detektor och en signalbehandlingsenhet. De är ofta utrustade med en laserpekare för att exakt kunna bestämma vilken del av föremålets yta som skall mäts.

Vissa IR-termometrar mäter intensiteten i infallande strålning utifrån vilken man kan bestämma föremålets temperatur, om man känner till dess avstånd från termometern. Föremålet som mäts måste fylla mätinstrumentets sökare, annars visas en lägre temperatur.

Andra IR-termometrar mäter inte strålningsintensiteten utan våglängdsammansättningen som endast är karakteristisk för temperaturen, medan intensiteten också beror på föremålets yta och avstånd från mätinstrumentet. Ju varmare föremålet är desto lägre är den mest intensiva strålningens våglängd. Eftersom föremålets färg förvränger den utsända strålningen, och även andra faktorer såsom dammig luft kan störa mätningen, är denna mätmetod inte alltid korrekt.

Berättarröst

Termometrar mäter inte temperaturen direkt, utan mäter vissa egenskaper hos substanser som är beroende av temperatur.

Det finns tre grundläggande typer av termometrar: IR-termometrar, termometrar som grundar sig på värmeutvidgningsprincipen samt elektroniska termometrar.

När temperaturen ökar rör sig partiklarna som bygger upp substansen snabbare och som ett resultat upptar de ett större utrymme. Med andra ord kommer substansens volym att öka. Termometrar som grundar sig på värmeutvidgningsprincipen utnyttjar detta fenomen.

När det gäller vätsketermometrar måste man använda vätskor som varken fryser eller kokar när man mäter över stora temperaturområden. Därför är alkohol en vanlig vätska i dessa termometrar.

En temperaturförändring i en gas påverkar dess volym, så gaser lämpar sig för mätning av temperatur. Gastermometrar kan användas för att mäta extremt låga temperaturer på grund av gasens låga fryspunkt.

Metalltermometrar är mindre lämpliga för att utföra noggranna mätningar, men eftersom värmeutvidgningen genererar stark spänning i det fasta ämnet, kan de användas för att slå på eller av olika strömbrytare. Sådana termometrar kallas bimetalltermometrar och de består av två olika metallremsor. När temperaturen förändras böjer sig den ena metallen över den andra på grund av de olika värmeutvidgningsegenskaperna, och strömbrytaren slås på eller av.

Även elektriska termometrar är lämpliga för att utföra noggranna mätningar och eftersom de är små påverkar de knappt temperaturen på substansen som mäts.

Det finns tre olika typer av elektroniska termometrar: motståndstermometrar, termistorer och termoelement.

Funktionen i motståndstermometrar baserar sig på temperaturberoendet i metallernas motstånd, detta ökar vanligtvis när temperaturen ökar. Eftersom motståndet kan mätas mycket noggrant, kan också temperaturen bestämmas mycket exakt.

Pyrometrar och IR-termometrar kan mäta temperaturen från ett avstånd.

Dessa termometrar kan användas för att mäta temperaturen på objekt som är svåra att nå eller är för heta för andra typer av termometrar. De är också användbara när man letar efter värmeläckor i byggnader. Distansmätning av temperatur är möjlig eftersom föremål avger elektromagnetisk strålning, vars intensitet och sammansättning är temperaturberoende. Den största delen av denna strålning faller inom det osynliga infraröda segmentet av det elektromagnetiska spektret.

Relaterade objekt

Galileo Galileis arbetsrum

Galileo Galileis vetenskapliga landvinningar har i hög grad bidragit till utvecklingen inom fysik och astronomi.

Värmeutvidgning i brostrukturer

Längden på stålramverket i broar förändras när temperaturen ändras.

Smältning och frysning

Under frysning bildas vätebindningar mellan vattenmolekyler vilka resulterar i en kristallstruktur.

Avdunstning och kokning

Vad händer i en vätska under avdunstning och kokning? Vilka faktorer styr dess kokpunkt?

Fasövergångar

En fasövergång är omvandlingen av ett ämne från ett tillstånd till ett annat.

Hur fungerar en hårtork?

Denna animation visar hur en hårtork fungerar.

t-V-T diagram för ideala gaser

Sambandet mellan tryck, volym och temperatur för ideala gaser beskrivs av den ideala gaslagen.

Hur fungerar ett elektriskt ångstrykjärn?

Denna animation visar hur ett elektriskt ångstrykjärn fungerar.

Hur fungerar ett kylskåp?

Denna animation visar hur ett kylskåp fungerar.

Hur fungerar luftkonditionering?

En luftkonditioneringsapparat kyler den varma inomhusluften.

Meteorologiska instrument

Denna animation visar instrument som används för att observera atmosfäriska fenomen.

Varmluftsballong

En varmluftsballong är en typ av luftballong som lyfts med varmluft.

Added to your cart.