Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Svävare, mark III SR N4

Svävare, mark III SR N4

Svävare kan färdas med hög hastighet över vattenytan.

Geografi

Nyckelord

Svävare, vattentransport, frakt, fartyg, propeller, transport, geografi

Relaterade objekt

Scener

Svävare

Den 25 juli 1959 korsade den brittiska ingenjören Christopher Cockerell Engelska kanalen med ett unikt fordon, SR.N1.

Fordonet svävade över vattnet på en stor gummikjol som hölls över vattnet genom att luft pumpades in mellan kjolen och vattenytan. Det höll en hög hastighet och kunde färdas både på land och till havs.

Ursprungligen utformades svävaren för militären, den var idealisk för ändamålet eftersom den kunde ta sig fram över sumpområden där varken bilar eller båtar kunde färdas och den kunde stannas på sandstränder. Efter ungefär ett decennium började svävare användas även utanför militären.

En förbättrad version, SR.N4 fraktade passagerare och fordon mellan Dover och Calais från 1968 och fram till det tidiga 2000-talet. Den kunde uppnå en hastighet på 110 km/h trots sin massiva tyng på 320 ton.

Uppifrån

Konstruktion

  • gummikjol
  • cockpit
  • roder
  • luftintag
  • propeller
  • bilramp
  • gasturbin

Tvärsnitt

  • bildäck
  • kabin

SR.N4 var 56,38 meter lång och 11,48 meter hög med en bruttovikt på 320 ton. Den drevs av fyra Rolls Royce gasturbinmotorer. Dessa drev både fläktarna som blåste upp kjolen och de båda framdrivningspropellrarna. Framdrivningsmetoden för en svävare liknar den för flygplan, man inte kan använda skruvpropeller då ingen del av svävaren är i kontakt med vattnet.

Den senaste versionen av SR.N4 kunde transportera 60 bilar och över 400 passagerare. Sedan SR.N4 byggdes har ännu större svävare konstruerats men dessa används bara för militära ändamål.

Funktion

  • propeller
  • luft
  • gummikjol

De högeffektiva fläktarna pumpar kontinuerligt in luft under gummikjolen och skapar på så vis en tunn luftkudde mellan kjolen och vattenytan (eller markytan). Den komprimerade luften håller farkosten över vattnet. Eftersom svävaren inte kommer i kontakt med vattenytan behöver den inte arbeta mot vattenmotståndetfärdhastigheten är mycket högre än för traditionella vattenfarkoster. Det är dessutom väldigt behagligt att färdas med en svävare, till och med under storm, eftersom vågor inte påverkar dess rörelsemönster.

Svävarens enda nackdel är dess dåliga manövrerbarhet. Det beror på att farkosten "glider" fritt över ytan varför sidovindar kan göra manövreringen mycket utmanande. På land kan en svävare inte ta sig upp ens över svagt lutande backar när den rör sig i sidled.

Relaterade objekt

Aerodynamisk lyftkraft

Hög hastighet genererar ett lyft av flygplansvingarna tack vare vingarnas asymmetriska profil.

Containerfartyg

Maritima handelsrutter bildar ett globalt nätverk trafikerat av containerfartyg.

Hamn

Hamnar tillhandahåller infrastruktur och tjänster nödvändiga för industri och sjöfart.

Titanic (1912)

RMS Titanic var det största passagerarfartyget i början av 1900-talet.

Junkers G 24 sjöflygplan

Ett sjöflygplan (även kallat hydroplan) är ett flygplan som kan starta och landa på vatten.

Slagskepp (HMS Dreadnought, 1906)

Slagskeppet HMS Dreadnought revolutionerade byggandet av slagskepp under 1900-talet.

USS Tarawa LHA-1 (1976)

Från och med 1940-talet har de allt större hangarfartygen tagit över världshaven.

Hur fungerar en ubåt?

Ubåten kan sjunka ned under vattnet och komma upp till ytan igen genom att skrovets genomsnittliga densitet ändras.

SM U-35 ubåt (Tyskland, 1912)

Redan under första världskriget hade ubåtar en viktig roll i den marina krigföringen.

USS Ohio (USA, 1979)

Atomkraft användes först av den amerikanska flottan för att driva ubåtar i mitten av 1900-talet.

Added to your cart.