Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Solsystemet; planeternas banor

Solsystemet; planeternas banor

De åtta planeterna i vårt solsystem rör sig i elliptiska banor.

Geografi

Nyckelord

planeten, Solsystem, Merkurius, Venus, Jord, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptune, Planetbanor, gasjätten, stenig planet, dvärgplanet, asteroid, asteroidbälte, Sol, Stjärna, astronomiskt objekt, måne, Vintergatan, cirkulationssystemet, vridning, Spiralgalax, astronomi, geografi

Relaterade objekt

Scener

Solsystemet

Merkurius

Merkurius är en av de inre planeterna och den ligger allra närmast solen. Den är också den minsta planeten i solsystemet. Månarna Ganymedes (kretsar runt Jupiter) och Titan (kretsar runt Saturnus) är större än Merkurius. Den är en stenplanet och den näst tätaste i solsystemet (5,43 g/cm³) på grund av dess stora järnkärna. När Merkurius observeras från jorden, befinner den sig alltid nära solen och flyttar aldrig längre bort än 22 grader från solen. Den har faser, på samma sätt som månen.

Venus

Venus är en inre planet och den ligger näst närmast solen. Den är en stenplanet med stor densitet (5,25 g/cm³). Den är mycket lik jorden både i storlek och massa, och kallas ofta jordens tvilling.

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen. Den är den femte största planeten, den största av stenplaneterna, både i diameter och i massa, och har högst densitet. Jorden är den enda kända planeten i universum där det finns liv. Enligt aktuella teorier bildades jorden för 4,57 miljarder år sedan och liv uppstod på dess yta en miljard år senare.

Mars

Mars är den fjärde planeten från solen och den yttersta av de inre planeterna. Denna stenplanet ligger 1,52 gånger längre bort från solen än vad jorden gör. Den är hälften så stor som jorden i diameter, medan dess massa endast är en tiondel av jordens.

Jupiter

Jupiter är den femte planeten från solen, den andra från jorden och den närmaste av de yttre planet erna. Det är den största planeten i solsystemet med en diameter på 142 984 km. Det väger två och en halv gånger mer än alla de andra planeterna tillsammans.

Saturnus

Saturnus är den näst största planeten i solsystemet, en yttre planet. Den är en gasjätte.

Saturnus är den mest tillplattade av planeterna, på grund av dess höga rotationshastighet och låga densitet. Den är den minst täta planeten i solsystemet och den enda planeten med en densitet mindre än vattnets (0,69 g/cm³).

Uranus

Uranus är en av solsystemets gasjättar och den fjärde planeten från jorden, en av de yttre planeterna. Dess atmosfär består av väte (83 %) och helium (15 %) och resten av metan och ammoniak. Metan i den övre atmosfären absorberar rött ljus, vilket ger planeten en blek blå-grön nyans. Få detaljer i planetens atmosfär kan observeras. Precis som kring Jupiter och Saturnus, rör sig band av moln längs breddgraderna, men de är mycket ljusare än på de båda andra planeterna.

Neptunus

Neptunus är en av de yttre planeterna och den allra yttersta planeten i solsystemet. Den ligger 30 gånger längre bort från solen än vad jorden gör, på en nästan cirkulär omloppsbana. Neptunus är den minsta av gasjättarna och är mycket lik Uranus.

Animation

Rotationsaxlar

Stenplaneter

Berättarröst

Vår sol är en av miljarder stjärnor i Vintergatan. Solen ligger i Orionarmen, en av de tre spiralarmarna i denna spiralgalax. Solen tillsammans med resten av solsystemet kretsar ungefär 28 000 ljusår från centrum av Vintergatan som har en radie på 50 000 ljusår. Det tar ungefär 240 miljoner år för solen att fullborda ett varv.
Stjärnorna i vårt solsystem ligger glest. De stjärnor som ligger närmast solen, nämligen Proxima Centauri och dubbelstjärnorna Alfa Centauri A och B, befinner sig ungefär 4,4 ljusår från oss. Totalt finns det finns endast elva stjärnor inom ett avstånd på tio ljusår.

Med solsystem menar vi solen och alla de olika himlakropparna som kretsar kring den. Solsystemet är det område där solens gravitation dominerar. Denna sfär har en radie på ca två ljusår. Vid dess kant är solens gravitation lika med gravitationen från de närmaste stjärnorna. Solsystemet domineras av solvinden, ett kontinuerligt flöde av elektriskt laddade partiklar som skickas ut från solen.

I solsystemet ingår solen, planeterna, planeternas månar, asteroider och kometer, meteoroider och interplanetarisk materia (stoft och gas). Det finns åtta planeter som kretsar kring solen varav sex har månar, undantagen är Merkurius och Venus.

Merkurius ligger närmast jorden, sedan följer Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och längst bort, Neptunus. Planeterna delas in i två olika grupper, fyra stenplaneter (jordlika) och fyra gasjättar (jupiterlika). Stenplaneterna ligger närmare solen än gasjättarna. De är också mindre, tätare, roterar långsammare, har tunnare atmosfärer och svagare magnetfält.

Samtliga planeter kretsar runt solen på nästan samma plan, i samma riktning (de rör sig moturs, sett från jordens nordpol). Detta kallas direkt eller prograd rörelse. Solen snurrar i samma riktning. Med undantag av Venus och Uranus, rör sig planeterna i direkt rotation även runt sina egna axlar.

Planeter hålls i omloppsbana av solens gravitation. Solens massa är 750 gånger större än planeternas massa tillsammans.
Det finns också gravitationskraft mellan planeterna, därför påverkar de varandras rörelser. Som ett resultat kan deras banor genomgå långsamma, mindre förändringar.

Förutom planeter, finns miljarder andra små kroppar i solsystemet. Asteroider kan hittas nästan överallt. Många av dem har banor som korsar jordens bana. De flesta asteroiderna är belägna i två enskilda zoner, det inre asteroidbältet mellan Mars och Jupiter (med över en en miljard småplaneter som har en diameter större än 1 km) och det yttre bältet, Kuiperbältet som ligger utanför Neptunus omloppsbana (där flera tusen isiga små himlakroppar, liknande Pluto har upptäckts).

Sedan 2006 klassificeras Pluto inte längre som en planet. Pluto, tillsammans med några andra stora asteroider tillhör nu gruppen dvärgplaneter.

De flesta kometers omloppsbanor varierar stort från andra himlakroppars banor, de har långsträckta elliptiska banor, med olika banplan. Då den 5-20 km stora, isiga kärnan avdunstar nära solen, bildas en sällsynt, spektakulär svans. På grund av solvinden, pekar denna svans bort från solen. Miljarder kometer kretsar i Oortmolnet, det yttre området av solsystemet som ligger 0,5-2 ljusår från solen.

Sedan 1995 har en stor mängd planetsystem (så kallade exoplaneter) upptäckts runt hundratals stjärnor. I många av dessa system kretsar jätteplaneter nära stjärnorna, därför liknar de knappast vårt solsystem.

Relaterade objekt

Keplers lagar

De tre viktigaste lagarna som beskriver planeternas rörelser, lades fram av Johannes Kepler.

Planeter, storlekar

De inre planeterna i solsystemet är jordlika planeter medan de yttre planeterna är gasjättar.

Vårt astronomiska grannskap

En presentation av närliggande planeter, stjärnor och galaxer.

Vintergatan

Vår galax har en diameter på ca 100 000 ljusår. Den innehåller mer än 100 miljarder stjärnor, varav en är solen.

Solen

Solens diameter är ungefär 109 gånger större än jordens. Dess massa består till största delen av väte.

Uranus

Uranus är den sjunde planeten från solen och den är en gasjätte.

Utvecklingen av himlavalvets mekanik

Denna animation visar studier som gjorts av astronomer och fysiker vars verk i grunden förändrat vår syn på universum.

Apollo 15 (månbil)

Animationen visar den tvåsitsiga månbilen Lunar Rover som användes i uppdraget Apollo 15.

Galileo Galileis arbetsrum

Galileo Galileis vetenskapliga landvinningar har i hög grad bidragit till utvecklingen inom fysik och astronomi.

Intressanta fakta - Astronomi

I denna animation presenteras några intressanta fakta kring astronomi.

Jorden

Jorden är en stenplanet med en fast skorpa och en atmosfär som innehåller syre.

Jupiter

Jupiter är den största planeten i solsystemet. Den väger två och en halv gånger mer än alla de andra planeterna tillsammans.

Kometer

Kometer är spektakulära himlakroppar som kretsar kring solen.

Mars

Forskare söker efter spår av vatten och liv på Mars.

Merkurius

Merkurius är den innersta och minsta planeten i solsystemet.

Neptunus

Neptunus är den yttersta planeten i solsystemet och den minsta av gasjättarna.

Pluto - Charon systemet

Plutos största måne kallas Charon.

Saturnus

Saturnus är den näst största planeten i solsystemet. Den är lätt att känna igen på sina ringar.

Solsystemets utveckling

Solen och planeterna bildades ur ett stoftmoln för ungefär 4,5 miljarder år sedan.

The first voyage of Captain Cook

James Cook's legendary journey around the world proved to be enormously valuable for science.

Tidmätning

De första kalendrarna och tidmätningsinstrumenten användes redan i de forntida östra civilisationerna.

Tyngdlöshet

Ett rymdskepp i bana befinner sig konstant i fritt fall.

Venus

Venus är den andra planeten från solen och det ljusaste objektet på natthimlen (efter månen).

Voyager rymdsonder

Voyager rymdsonderna var de första konstgjorda objekten att lämna solsystemet. De samlar data om den yttre rymden och bär med sig information om mänskligheten.

Månen

Månen är jordens enda satellit

Månens faser

Medan månen kretsar kring jorden, förändras ständigt vår vy av den solbelysta månhalvan.

Månlandningen den 20 juli 1969

Neil Armstrong, en av besättningsmedlemmarna på Apollo 11, var den första människan som satte sin fot på månen.

Newtons rörelselagar

Denna animation visar Sir Isaac Newtons tre rörelselagar vilka lade grunden för den klassiska mekaniken.

Rymdteleskopet Hubble

Hubbleteleskopet kretsar i en omloppsbana utanför jordens störande atmosfär.

Solens bana på jordens viktigaste breddgrader

Solens skenbara vandring är resultatet av jordens rotation runt sin egen axel.

Typer av satelliter

Satelliter som kretsar runt jorden kan användas för civila eller militära ändamål.

Uppdraget Dawn

Genom att studera Ceres och Vesta kommer vi att kunna lära oss mer om solsystemets tidiga historia och hur stenplaneter bildas.

Cassini-Huygens uppdraget (1997–2017)

Rymdsonden Cassini utforskade Saturnus och planetens månar under nästan 20 år.

ISS (Internationella rymdstationen)

Den internationella rymdstationen är en beboelig rymdstation, byggd i ett samarbete mellan 16 länder.

Jordens struktur (gymnasienivå)

Jorden kan delas in i flera sfäriska lager.

Krafter

Animationen visar hur krafter verkar på hjulförsedda fordon och fordon med medar.

Uppdraget New Horizons

Rymdsonden New Horizons skickades iväg år 2006 med målet att studera Pluto och Kuiperbältet.

Utforskningen av Mars

Strukturen på Mars och eventuella spår av liv på planeten utforskas med hjälp av rymdsonder och Mars rovers.

Yuri Gagarins resa till yttre rymden (1961)

Den 12 april 1961 blev Yuri Gagarin den första människan i rymden.

Added to your cart.