Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Solsystemet; planeternas banor

Solsystemet; planeternas banor

De åtta planeterna i vårt solsystem rör sig i elliptiska banor.

Geografi

Nyckelord

planeten, Solsystem, Merkurius, Venus, Jord, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptune, Planetbanor, gasjätten, stenig planet, dvärgplanet, asteroid, asteroidbälte, Sol, Stjärna, astronomiskt objekt, måne, Vintergatan, cirkulationssystemet, vridning, Spiralgalax, astronomi, geografi

Relaterade objekt

Scener

Solsystemet

  • Merkurius
  • Venus
  • Jorden
  • Mars
  • Jupiter
  • Saturnus
  • Uranus
  • Neptunus
  • Sol
  • asteroidbälte

Vår sol är en av miljarder stjärnor i Vintergatan. Solen ligger i Orionarmen, en av de tre spiralarmarna i denna spiralgalax. Solen tillsammans med resten av solsystemet kretsar ungefär 28 000 ljusår från centrum av Vintergatan som har en radie på 50 000 ljusår. Det tar ungefär 240 miljoner år för solen att fullborda ett varv.
Stjärnorna i vårt solsystem ligger glest. De stjärnor som ligger närmast solen, nämligen Proxima Centauri och dubbelstjärnorna Alfa Centauri A och B, befinner sig ungefär 4,4 ljusår från oss. Totalt finns det finns endast elva stjärnor inom ett avstånd på tio ljusår.

Med solsystem menar vi solen och alla de olika himlakropparna som kretsar kring den. Solsystemet är det område där solens gravitation dominerar. Denna sfär har en radie på ca två ljusår. Vid dess kant är solens gravitation lika med gravitationen från de närmaste stjärnorna. Solsystemet domineras av solvinden, ett kontinuerligt flöde av elektriskt laddade partiklar som skickas ut från solen.

I solsystemet ingår solen, planeterna, planeternas månar, asteroider och kometer, meteoroider och interplanetarisk materia (stoft och gas). Det finns åtta planeter som kretsar kring solen varav sex har månar, undantagen är Merkurius och Venus.

Merkurius ligger närmast jorden, sedan följer Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och längst bort, Neptunus. Planeterna delas in i två olika grupper, fyra stenplaneter (jordlika) och fyra gasjättar (jupiterlika). Stenplaneterna ligger närmare solen än gasjättarna. De är också mindre, tätare, roterar långsammare, har tunnare atmosfärer och svagare magnetfält.

Samtliga planeter kretsar runt solen på nästan samma plan, i samma riktning (de rör sig moturs, sett från jordens nordpol). Detta kallas direkt eller prograd rörelse. Solen snurrar i samma riktning. Med undantag av Venus och Uranus, rör sig planeterna i direkt rotation även runt sina egna axlar.

Planeter hålls i omloppsbana av solens gravitation. Solens massa är 750 gånger större än planeternas massa tillsammans.
Det finns också gravitationskraft mellan planeterna, därför påverkar de varandras rörelser. Som ett resultat kan deras banor genomgå långsamma, mindre förändringar.

Förutom planeter, finns miljarder andra små kroppar i solsystemet. Asteroider kan hittas nästan överallt. Många av dem har banor som korsar jordens bana. De flesta asteroiderna är belägna i två enskilda zoner, det inre asteroidbältet mellan Mars och Jupiter (med över en en miljard småplaneter som har en diameter större än 1 km) och det yttre bältet, Kuiperbältet som ligger utanför Neptunus omloppsbana (där flera tusen isiga små himlakroppar, liknande Pluto har upptäckts).

Sedan 2006 klassificeras Pluto inte längre som en planet. Pluto, tillsammans med några andra stora asteroider tillhör nu gruppen dvärgplaneter.

De flesta kometers omloppsbanor varierar stort från andra himlakroppars banor, de har långsträckta elliptiska banor, med olika banplan. Då den 5-20 km stora, isiga kärnan avdunstar nära solen, bildas en sällsynt, spektakulär svans. På grund av solvinden, pekar denna svans bort från solen. Miljarder kometer kretsar i Oortmolnet, det yttre området av solsystemet som ligger 0,5-2 ljusår från solen.

Sedan 1995 har en stor mängd planetsystem (så kallade exoplaneter) upptäckts runt hundratals stjärnor. I många av dessa system kretsar jätteplaneter nära stjärnorna, därför liknar de knappast vårt solsystem.

Merkurius

Merkurius är en av de inre planeterna och den ligger allra närmast solen. Den är också den minsta planeten i solsystemet. Månarna Ganymedes (kretsar runt Jupiter) och Titan (kretsar runt Saturnus) är större än Merkurius. Den är en stenplanet och den näst tätaste i solsystemet (5,43 g/cm³) på grund av dess stora järnkärna. När Merkurius observeras från jorden, befinner den sig alltid nära solen och flyttar aldrig längre bort än 22 grader från solen. Den har faser, på samma sätt som månen.

Venus

Venus är en inre planet och den ligger näst närmast solen. Den är en stenplanet med stor densitet (5,25 g/cm³). Den är mycket lik jorden både i storlek och massa, och kallas ofta jordens tvilling.

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen. Den är den femte största planeten, den största av stenplaneterna, både i diameter och i massa, och har högst densitet. Jorden är den enda kända planeten i universum där det finns liv. Enligt aktuella teorier bildades jorden för 4,57 miljarder år sedan och liv uppstod på dess yta en miljard år senare.

Mars

Mars är den fjärde planeten från solen och den yttersta av de inre planeterna. Denna stenplanet ligger 1,52 gånger längre bort från solen än vad jorden gör. Den är hälften så stor som jorden i diameter, medan dess massa endast är en tiondel av jordens.

Jupiter

Jupiter är den femte planeten från solen, den andra från jorden och den närmaste av de yttre planet erna. Det är den största planeten i solsystemet med en diameter på 142 984 km. Det väger två och en halv gånger mer än alla de andra planeterna tillsammans.

Saturnus

Saturnus är den näst största planeten i solsystemet, en yttre planet. Den är en gasjätte.

Saturnus är den mest tillplattade av planeterna, på grund av dess höga rotationshastighet och låga densitet. Den är den minst täta planeten i solsystemet och den enda planeten med en densitet mindre än vattnets (0,69 g/cm³).

Uranus

Uranus är en av solsystemets gasjättar och den fjärde planeten från jorden, en av de yttre planeterna. Dess atmosfär består av väte (83 %) och helium (15 %) och resten av metan och ammoniak. Metan i den övre atmosfären absorberar rött ljus, vilket ger planeten en blek blå-grön nyans. Få detaljer i planetens atmosfär kan observeras. Precis som kring Jupiter och Saturnus, rör sig band av moln längs breddgraderna, men de är mycket ljusare än på de båda andra planeterna.

Neptunus

Neptunus är en av de yttre planeterna och den allra yttersta planeten i solsystemet. Den ligger 30 gånger längre bort från solen än vad jorden gör, på en nästan cirkulär omloppsbana. Neptunus är den minsta av gasjättarna och är mycket lik Uranus.

Rotationsaxlar

Stenplaneter

Vår sol är en av miljarder stjärnor i Vintergatan. Solen ligger i Orionarmen, en av de tre spiralarmarna i denna spiralgalax. Solen tillsammans med resten av solsystemet kretsar ungefär 28 000 ljusår från centrum av Vintergatan som har en radie på 50 000 ljusår. Det tar ungefär 240 miljoner år för solen att fullborda ett varv.
Stjärnorna i vårt solsystem ligger glest. De stjärnor som ligger närmast solen, nämligen Proxima Centauri och dubbelstjärnorna Alfa Centauri A och B, befinner sig ungefär 4,4 ljusår från oss. Totalt finns det finns endast elva stjärnor inom ett avstånd på tio ljusår.

Med solsystem menar vi solen och alla de olika himlakropparna som kretsar kring den. Solsystemet är det område där solens gravitation dominerar. Denna sfär har en radie på ca två ljusår. Vid dess kant är solens gravitation lika med gravitationen från de närmaste stjärnorna. Solsystemet domineras av solvinden, ett kontinuerligt flöde av elektriskt laddade partiklar som skickas ut från solen.

I solsystemet ingår solen, planeterna, planeternas månar, asteroider och kometer, meteoroider och interplanetarisk materia (stoft och gas). Det finns åtta planeter som kretsar kring solen varav sex har månar, undantagen är Merkurius och Venus.

Merkurius ligger närmast jorden, sedan följer Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och längst bort, Neptunus. Planeterna delas in i två olika grupper, fyra stenplaneter (jordlika) och fyra gasjättar (jupiterlika). Stenplaneterna ligger närmare solen än gasjättarna. De är också mindre, tätare, roterar långsammare, har tunnare atmosfärer och svagare magnetfält.

Samtliga planeter kretsar runt solen på nästan samma plan, i samma riktning (de rör sig moturs, sett från jordens nordpol). Detta kallas direkt eller prograd rörelse. Solen snurrar i samma riktning. Med undantag av Venus och Uranus, rör sig planeterna i direkt rotation även runt sina egna axlar.

Planeter hålls i omloppsbana av solens gravitation. Solens massa är 750 gånger större än planeternas massa tillsammans.
Det finns också gravitationskraft mellan planeterna, därför påverkar de varandras rörelser. Som ett resultat kan deras banor genomgå långsamma, mindre förändringar.

Förutom planeter, finns miljarder andra små kroppar i solsystemet. Asteroider kan hittas nästan överallt. Många av dem har banor som korsar jordens bana. De flesta asteroiderna är belägna i två enskilda zoner, det inre asteroidbältet mellan Mars och Jupiter (med över en en miljard småplaneter som har en diameter större än 1 km) och det yttre bältet, Kuiperbältet som ligger utanför Neptunus omloppsbana (där flera tusen isiga små himlakroppar, liknande Pluto har upptäckts).

Sedan 2006 klassificeras Pluto inte längre som en planet. Pluto, tillsammans med några andra stora asteroider tillhör nu gruppen dvärgplaneter.

De flesta kometers omloppsbanor varierar stort från andra himlakroppars banor, de har långsträckta elliptiska banor, med olika banplan. Då den 5-20 km stora, isiga kärnan avdunstar nära solen, bildas en sällsynt, spektakulär svans. På grund av solvinden, pekar denna svans bort från solen. Miljarder kometer kretsar i Oortmolnet, det yttre området av solsystemet som ligger 0,5-2 ljusår från solen.

Sedan 1995 har en stor mängd planetsystem (så kallade exoplaneter) upptäckts runt hundratals stjärnor. I många av dessa system kretsar jätteplaneter nära stjärnorna, därför liknar de knappast vårt solsystem.

Gasjättar

Vår sol är en av miljarder stjärnor i Vintergatan. Solen ligger i Orionarmen, en av de tre spiralarmarna i denna spiralgalax. Solen tillsammans med resten av solsystemet kretsar ungefär 28 000 ljusår från centrum av Vintergatan som har en radie på 50 000 ljusår. Det tar ungefär 240 miljoner år för solen att fullborda ett varv.
Stjärnorna i vårt solsystem ligger glest. De stjärnor som ligger närmast solen, nämligen Proxima Centauri och dubbelstjärnorna Alfa Centauri A och B, befinner sig ungefär 4,4 ljusår från oss. Totalt finns det finns endast elva stjärnor inom ett avstånd på tio ljusår.

Med solsystem menar vi solen och alla de olika himlakropparna som kretsar kring den. Solsystemet är det område där solens gravitation dominerar. Denna sfär har en radie på ca två ljusår. Vid dess kant är solens gravitation lika med gravitationen från de närmaste stjärnorna. Solsystemet domineras av solvinden, ett kontinuerligt flöde av elektriskt laddade partiklar som skickas ut från solen.

I solsystemet ingår solen, planeterna, planeternas månar, asteroider och kometer, meteoroider och interplanetarisk materia (stoft och gas). Det finns åtta planeter som kretsar kring solen varav sex har månar, undantagen är Merkurius och Venus.

Merkurius ligger närmast jorden, sedan följer Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och längst bort, Neptunus. Planeterna delas in i två olika grupper, fyra stenplaneter (jordlika) och fyra gasjättar (jupiterlika). Stenplaneterna ligger närmare solen än gasjättarna. De är också mindre, tätare, roterar långsammare, har tunnare atmosfärer och svagare magnetfält.

Samtliga planeter kretsar runt solen på nästan samma plan, i samma riktning (de rör sig moturs, sett från jordens nordpol). Detta kallas direkt eller prograd rörelse. Solen snurrar i samma riktning. Med undantag av Venus och Uranus, rör sig planeterna i direkt rotation även runt sina egna axlar.

Planeter hålls i omloppsbana av solens gravitation. Solens massa är 750 gånger större än planeternas massa tillsammans.
Det finns också gravitationskraft mellan planeterna, därför påverkar de varandras rörelser. Som ett resultat kan deras banor genomgå långsamma, mindre förändringar.

Förutom planeter, finns miljarder andra små kroppar i solsystemet. Asteroider kan hittas nästan överallt. Många av dem har banor som korsar jordens bana. De flesta asteroiderna är belägna i två enskilda zoner, det inre asteroidbältet mellan Mars och Jupiter (med över en en miljard småplaneter som har en diameter större än 1 km) och det yttre bältet, Kuiperbältet som ligger utanför Neptunus omloppsbana (där flera tusen isiga små himlakroppar, liknande Pluto har upptäckts).

Sedan 2006 klassificeras Pluto inte längre som en planet. Pluto, tillsammans med några andra stora asteroider tillhör nu gruppen dvärgplaneter.

De flesta kometers omloppsbanor varierar stort från andra himlakroppars banor, de har långsträckta elliptiska banor, med olika banplan. Då den 5-20 km stora, isiga kärnan avdunstar nära solen, bildas en sällsynt, spektakulär svans. På grund av solvinden, pekar denna svans bort från solen. Miljarder kometer kretsar i Oortmolnet, det yttre området av solsystemet som ligger 0,5-2 ljusår från solen.

Sedan 1995 har en stor mängd planetsystem (så kallade exoplaneter) upptäckts runt hundratals stjärnor. I många av dessa system kretsar jätteplaneter nära stjärnorna, därför liknar de knappast vårt solsystem.

Berättarröst

Vår sol är en av miljarder stjärnor i Vintergatan. Solen ligger i Orionarmen, en av de tre spiralarmarna i denna spiralgalax. Solen tillsammans med resten av solsystemet kretsar ungefär 28 000 ljusår från centrum av Vintergatan som har en radie på 50 000 ljusår. Det tar ungefär 240 miljoner år för solen att fullborda ett varv.
Stjärnorna i vårt solsystem ligger glest. De stjärnor som ligger närmast solen, nämligen Proxima Centauri och dubbelstjärnorna Alfa Centauri A och B, befinner sig ungefär 4,4 ljusår från oss. Totalt finns det finns endast elva stjärnor inom ett avstånd på tio ljusår.

Med solsystem menar vi solen och alla de olika himlakropparna som kretsar kring den. Solsystemet är det område där solens gravitation dominerar. Denna sfär har en radie på ca två ljusår. Vid dess kant är solens gravitation lika med gravitationen från de närmaste stjärnorna. Solsystemet domineras av solvinden, ett kontinuerligt flöde av elektriskt laddade partiklar som skickas ut från solen.

I solsystemet ingår solen, planeterna, planeternas månar, asteroider och kometer, meteoroider och interplanetarisk materia (stoft och gas). Det finns åtta planeter som kretsar kring solen varav sex har månar, undantagen är Merkurius och Venus.

Merkurius ligger närmast jorden, sedan följer Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och längst bort, Neptunus. Planeterna delas in i två olika grupper, fyra stenplaneter (jordlika) och fyra gasjättar (jupiterlika). Stenplaneterna ligger närmare solen än gasjättarna. De är också mindre, tätare, roterar långsammare, har tunnare atmosfärer och svagare magnetfält.

Samtliga planeter kretsar runt solen på nästan samma plan, i samma riktning (de rör sig moturs, sett från jordens nordpol). Detta kallas direkt eller prograd rörelse. Solen snurrar i samma riktning. Med undantag av Venus och Uranus, rör sig planeterna i direkt rotation även runt sina egna axlar.

Planeter hålls i omloppsbana av solens gravitation. Solens massa är 750 gånger större än planeternas massa tillsammans.
Det finns också gravitationskraft mellan planeterna, därför påverkar de varandras rörelser. Som ett resultat kan deras banor genomgå långsamma, mindre förändringar.

Förutom planeter, finns miljarder andra små kroppar i solsystemet. Asteroider kan hittas nästan överallt. Många av dem har banor som korsar jordens bana. De flesta asteroiderna är belägna i två enskilda zoner, det inre asteroidbältet mellan Mars och Jupiter (med över en en miljard småplaneter som har en diameter större än 1 km) och det yttre bältet, Kuiperbältet som ligger utanför Neptunus omloppsbana (där flera tusen isiga små himlakroppar, liknande Pluto har upptäckts).

Sedan 2006 klassificeras Pluto inte längre som en planet. Pluto, tillsammans med några andra stora asteroider tillhör nu gruppen dvärgplaneter.

De flesta kometers omloppsbanor varierar stort från andra himlakroppars banor, de har långsträckta elliptiska banor, med olika banplan. Då den 5-20 km stora, isiga kärnan avdunstar nära solen, bildas en sällsynt, spektakulär svans. På grund av solvinden, pekar denna svans bort från solen. Miljarder kometer kretsar i Oortmolnet, det yttre området av solsystemet som ligger 0,5-2 ljusår från solen.

Sedan 1995 har en stor mängd planetsystem (så kallade exoplaneter) upptäckts runt hundratals stjärnor. I många av dessa system kretsar jätteplaneter nära stjärnorna, därför liknar de knappast vårt solsystem.

Relaterade objekt

Hav och vikar

Denna animation visar världens viktigaste hav och vikar.

Saturnus

Saturnus är den näst största planeten i solsystemet. Den är lätt att känna igen på sina...

Solförmörkelse

När solen, jorden och månen ligger i en rät linje, kan månen delvis eller helt skymma solen.

Jorden

Jorden är en stenplanet med en fast skorpa och en atmosfär som innehåller syre.

Kometer

Kometer är spektakulära himlakroppar som kretsar kring solen.

Uranus

Uranus är den sjunde planeten från solen och den är en gasjätte.

Nyttoväxters och nyttodjurs ursprungsplats

Våra nyttoväxter och nyttodjur härstammar från världens olika delar.

Administrativ karta över Ungern

Denna animation visar Ungerns viktigaste regioner, län och städer.

Added to your cart.