Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Merkurius

Merkurius

Merkurius är den innersta och minsta planeten i solsystemet.

Geografi

Nyckelord

Merkurius, Solsystem, inre planeterna, stenig planet, Sol, planeten, astronomi, geografi

Relaterade objekt

Scener

Solsystemet

  • Solen
  • Merkurius
  • Venus
  • Jorden
  • Mars
  • Jupiter
  • Saturnus
  • Uranus
  • Neptunus

Merkurius är en av de fyra inre planeterna, de som ligger närmast solen. Den är den minsta planeten i solsystemet, månarna Ganymedes (som kretsar runt Jupiter) och Titan (som kretsar runt Saturnus) är större än Merkurius. Merkurius är en stenplanet och den är den näst tätaste i solsystemet (5,43 g/cm³) på grund av dess stora järnkärna. När Merkurius observeras från jorden befinner den sig alltid nära solen och den flyttar aldrig längre bort än 22 grader från solen. Den har faser, på samma sätt som månen.

Merkurius

  • Merkurius rotationsaxel
  • linje vinkelrät mot Merkurius omloppsplan
  • Merkurius omloppsplan
  • Merkurius omloppsbana
  • Merkurius ekvator
  • 2,1°

Fakta:

Diameter: 4879,4 km (0,383 gånger jordens diameter)

Massa: 3,302 · 10²³ kg (0,055 gånger jordens massa)

Medeldensitet: 5,43 g/cm³

Gravitation: 0,378 g

Yttemperatur: mellan-180 °C och +430 °C

Antal månar: 0

Rotationsperiod: 58,6 dygn

Axellutning: 2,1°

Medelavstånd från solen:
57 909 176 km = 0,38 AU = 3,22 ljusminuter

Excentricitet: 0,206

Omloppstid: 87,97 dygn

Merkurius i tvärsnitt

  • skorpa - Det 100-300 km tjocka lagret består av material rikt på silikater.
  • mantel - Denna 600 km tjocka del består av silikater.
  • kärna - Den ovanligt stora och troligen flytande delen består av järn.

Merkurius omloppsbana

  • Merkurius
  • Solen
  • medelavstånd till solen: 57 909 176 km
  • omloppstid: 87,97 dygn
  • Merkurius omloppsbana

Animation

  • Solen
  • Merkurius
  • Venus
  • Jorden
  • Mars
  • Jupiter
  • Saturnus
  • Uranus
  • Neptunus
  • Merkurius rotationsaxel
  • linje vinkelrät mot Merkurius omloppsplan
  • Merkurius omloppsplan
  • Merkurius omloppsbana
  • Merkurius ekvator
  • 2,1°
  • skorpa - Det 100-300 km tjocka lagret består av material rikt på silikater.
  • mantel - Denna 600 km tjocka del består av silikater.
  • kärna - Den ovanligt stora och troligen flytande delen består av järn.
  • Merkurius
  • Solen
  • medelavstånd till solen: 57 909 176 km
  • omloppstid: 87,97 dygn
  • Merkurius omloppsbana

Berättarröst

Det finns förteckningar över observationer av Merkurius så långt tillbaka som till det första årtusendet före vår tidräkning. Före 300-talet f.v.t. trodde grekiska astronomer att den var två separata planeter, en som var synlig vid soluppgången och en annan som var synlig vid solnedgången. Den ene kallades Apollo och den andra Hermes. Senare insåg Pythagoras att det handlade om en och samma planet. Den nuvarande benämningen på planeten kommer från romarna, som namngav den efter den romerska guden Mercurius. De identifierade honom med Hermes, de grekiska gudarnas budbärare och köpmännens och tjuvarnas beskyddare, samt döda själars vägledare.

Jämförelsevis finns lite information tillgänglig om planeten. Två rymdsonder har besökt Merkurius. Den första var Mariner 10, som endast lyckades kartlägga 45 % av planetens yta. Den andra var Messenger, som sköts upp 2004 och som flög förbi Merkurius flera gånger medan den tog bilder på nästan hela ytan. 2011 sattes den i omloppsbana runt Merkurius.

Merkurius är en av de fyra inre planeterna, de som ligger närmast solen. Den är den minsta planeten i solsystemet, månarna Ganymedes (som kretsar runt Jupiter) och Titan (som kretsar runt Saturnus) är större än Merkurius.

Merkurius är en stenplanet och den är den näst tätaste i solsystemet (5,43 g/cm³) på grund av dess stora järnkärna.

När Merkurius observeras från jorden befinner den sig alltid nära solen och den flyttar aldrig längre bort än 22 grader från solen. Den har faser, på samma sätt som månen.

Ytan på Merkurius liknar månens och uppvisar kratertäckta platåer och vulkaniska slätter med jämnare yta. Här finns veckberg, klippiga områden och dalar. Den cirkulära Calorisbassängen, 1400 km i diameter, kan ha skapats av ett stort nedslag.

Merkurius yta träffas av sex gånger mer strålning från solen än vad jorden gör. På planetens dagsida är det mycket varmt, medan det är mycket kallt på dess nattsida. Den stora temperaturskillnaden beror på avsaknaden av en atmosfär som skulle kunna utjämna temperaturen och på planetens mycket långsamma rotation. Av alla planeter är Merkurius den med lägst albedo (reflexionsförmåga).

Beträffande dess materialsammansättning och kemiska sammansättning, är Merkurius en stenplanet. Den har nästan samma densitet som jorden medan dess järninnehåll är omkring två gånger högre än jordens. Järnnickelkärnan utgör 75 % av planetens totala radie och 80 % av Merkurius totala massa. Styrkan i planetens magnetfält är endast 1 % av jordens.

Relaterade objekt

Planeter, storlekar

De inre planeterna i solsystemet är jordlika planeter medan de yttre planeterna är gasjättar.

Solsystemets utveckling

Solen och planeterna bildades ur ett stoftmoln för ungefär 4,5 miljarder år sedan.

Cassini-Huygens uppdraget (1997–2017)

Rymdsonden Cassini utforskade Saturnus och planetens månar under nästan 20 år.

Jorden

Jorden är en stenplanet med en fast skorpa och en atmosfär som innehåller syre.

Jordens struktur (gymnasienivå)

Jorden kan delas in i flera sfäriska lager.

Jupiter

Jupiter är den största planeten i solsystemet. Den väger två och en halv gånger mer än alla de andra planeterna tillsammans.

Keplers lagar

De tre viktigaste lagarna som beskriver planeternas rörelser, lades fram av Johannes Kepler.

Mars

Forskare söker efter spår av vatten och liv på Mars.

Neptunus

Neptunus är den yttersta planeten i solsystemet och den minsta av gasjättarna.

Pluto - Charon systemet

Plutos största måne kallas Charon.

Saturnus

Saturnus är den näst största planeten i solsystemet. Den är lätt att känna igen på sina ringar.

Solen

Solens diameter är ungefär 109 gånger större än jordens. Dess massa består till största delen av väte.

Solsystemet; planeternas banor

De åtta planeterna i vårt solsystem rör sig i elliptiska banor.

Uppdraget Dawn

Genom att studera Ceres och Vesta kommer vi att kunna lära oss mer om solsystemets tidiga historia och hur stenplaneter bildas.

Uppdraget New Horizons

Rymdsonden New Horizons skickades iväg år 2006 med målet att studera Pluto och Kuiperbältet.

Uranus

Uranus är den sjunde planeten från solen och den är en gasjätte.

Utforskningen av Mars

Strukturen på Mars och eventuella spår av liv på planeten utforskas med hjälp av rymdsonder och Mars rovers.

Venus

Venus är den andra planeten från solen och det ljusaste objektet på natthimlen (efter månen).

Vintergatan

Vår galax har en diameter på ca 100 000 ljusår. Den innehåller mer än 100 miljarder stjärnor, varav en är solen.

Added to your cart.