Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Månen

Månen

Månen är jordens enda satellit

Geografi

Nyckelord

Måne, Månens uppkomst, satellit, Jord, Solsystem, bana av månen, Uranus omloppsplan, astronomi, Omloppsperiod, Fysik, yta av månen, månfas, måne, geografi, fysik

Relaterade objekt

Scener

Jordens bana

  • Månen
  • Jorden
  • Solen
  • jordens omloppsbana
  • omloppstid: 365,25 dygn
  • perihelium: 149 600 000 km

Jorden är den tredje planeten från solen och solsystemets femte största planet. Jorden är den största av stenplaneterna i fråga om diameter, massa och densitet. Det är den enda himlakropp i universum där vi vet att liv existerar. Utifrån de kunskaper vi har idag bildades jorden för 4,57 miljarder år sedan och liv uppstod på planeten inom en miljard år.

Medan jorden roterar ett varv runt solen, roterar den 365,25 gånger runt sin egen axel. Denna period kallas ett år. Jordens omloppshastighet är 30 km/s.

Jordens rotationsaxel är vinklad 23,5° (mot en linje som är vinkelrät mot omloppsplanet), därför ändras solljusets infallsvinkel på samma plats under ett år. Detta är orsaken till att vi har årstider på jorden. Den roterar ett varv runt sin egen axel under ett dygn, det vill säga 24 timmar. Jorden är, på grund av sin rotation och centrifugalkraftens inverkan, en avplattad sfäroid.

Jordens enda naturliga satellit är månen som uppkom för cirka 4,53 miljarder år sedan. Månens gravitation orsakar tidvatten, vilket ger jordaxeln stabilitet och saktar ned jordens rotation något (dygnet blir längre med 0,002 sekunder efter vart hundrade år).

Månens bana

  • Jorden
  • Månen
  • månens omloppsbana
  • omloppstid: 27,3 dygn
  • perigeum: 363 104 km
  • apogeum: 405 696 km
  • månens banplan
  • jordens banplan

Månen bildades inte så långt efter de andra himlakropparnas uppkomst. Den uppstod som en restprodukt vid en kollision mellan den unga jorden och en planet i samma storlek som Mars. En stor mängd material bröts loss från jordens mantel och hamnade i den nya, sammansmälta jordens omloppsbana och bildade en skiva. Materialet i skivan samlades snart i en sfärisk himlakropp på grund av gravitationen och månen uppkom. Då låg den 20 gånger närmare jorden än den gör idag. Månens diameter är en fjärdedel så stor som jordens. Den är extremt stor för att vara en måne i det inre solsystemet. Relativt till sin moderplanet är månen den största satelliten i vårt solsystem.

Medan jorden och månen kretsar runt solen, roterar de samtidigt runt sitt gemensamma masscentrum. Den här punkten finns under jordens yta. Månen, som befinner sig i en bunden rotation, roterar ett varv runt sin egen axel på samma tid som den roterar kring jorden. Det innebär att månen alltid har samma sida riktad mot jorden. Under 27,32 dygn roterar månen ett varv runt jorden och månfasen (från fullmåne till fullmåne) börjas om efter 29,53 dygn.

Månens påverkan på jorden är mycket viktig. Om vi inte hade någon måne skulle jorden vara helt annorlunda. Månen har också haft stor påverkan på jordens utveckling. Tidvattnet spelade en mycket stor roll i att föra liv från vattnet till land. Vår naturliga satellit stabiliserade också jordens axellutning, vilket gjorde att klimatet kunde förbli relativt konstant. Tidvattnet påverkar jordens rotation och saktar den ned så att dygnet blir längre.

Dagarnas längd ökar långsamt. För 400 miljoner år sedan bestod ett år av 400 dagar, eftersom dygnets längd bara var 21,8 timmar. Högvattnet som orsakas av månens gravitation påverkar också själva månen som sakta avlägsnar sig från jorden. Banans omkrets blir 4 cm längre varje år.

Månen

  • Montes Alpes
  • Regnens hav
  • Köldens hav
  • Klarhetens hav
  • Stillhetens hav
  • Fruktbarhetens hav
  • Farornas hav
  • Nektarhavet
  • Molnens hav
  • Vätskornas hav
  • Genialitetens hav
  • Östra havet
  • Smyths hav
  • Stormarnas ocean
  • Montes Carpatus
  • Montes Jura
  • Montes Caucasus
  • Montes Apenninus
  • Montes Taurus
  • Montes Pyrenaeus
  • Montes Cordillera
  • Plato (krater)
  • Copernicus (krater)
  • Gagarin (krater)
  • Szilárd (krater)
  • Zsigmondy (krater)
  • Högländer på månens andra sida
  • Bolyai (krater)
  • Eötvös (krater)
  • Pasteur (krater)

Yta

  • Montes Alpes
  • Regnens hav
  • Köldens hav
  • Klarhetens hav
  • Stillhetens hav
  • Fruktbarhetens hav
  • Farornas hav
  • Nektarhavet
  • Molnens hav
  • Vätskornas hav
  • Genialitetens hav
  • Östra havet
  • Smyths hav
  • Stormarnas ocean
  • Montes Carpatus
  • Montes Jura
  • Montes Caucasus
  • Montes Apenninus
  • Montes Taurus
  • Montes Pyrenaeus
  • Montes Cordillera
  • Plato (krater)
  • Copernicus (krater)
  • Gagarin (krater)
  • Szilárd (krater)
  • Zsigmondy (krater)
  • Högländer på månens andra sida
  • Bolyai (krater)
  • Eötvös (krater)
  • Pasteur (krater)

Vår måne är den femte största satelliten i solsystemet.

Den kretsar kring jorden på ett avstånd av 384 000 kilometer. Månens diameter är en fjärdedel av jordens och dess massa är bara 1/81 av jordens, därför har den en svagare gravitation.

Månens yta värms upp till 130 °C under loppet av dagen men på grund av den starka värmestrålningen kyls den under natten ner till -160 °C.

Månens yta består huvudsakligen av vulkaniska klippor, täckta av ett tjockt lager damm. Man kan se mörkare, lägre liggande bassänger, så kallade hav, och högre platåer på månen. Bassängerna, omringade av berg och kratrar, skapades av gigantiska meteornedslag. Det vulkaniska klipplagret och kratrar som skapats i geologiska processer visar att det också funnits aktiva vulkaner på månen.

Än så länge är månen den enda himlakropp, förutom jorden, där människan har satt sin fot. USA:s president John F. Kennedy meddelade den 25 maj 1961 att människan, under 60-talet, skulle komma att resa till månen och återvända säkert till jorden.

Den första bemannade expeditionen, Apollo 11, sköts upp i juli 1969 och den 21 juli samma år blev Neil Armstrong och Buzz Aldrin de första att kliva ut på månens yta. "Ett litet steg för en människa men ett stort steg för mänskligheten". Dessa var de första ord Armstrong yttrade när han steg ut ur månlandaren.

Månen i tvärsnitt

  • skorpa - Den är 19 km tjock på den sidan som vetter mot jorden och 50-60 km tjock på andra sidan. Månhaven består av basalt, medan höglandet består av breccia, en bergart som bildades vid ett meteoritfall.
  • mantel - Den kan uppdelas i en yttre och en inre del. Den yttre delen är solid och den inre manteln är delvist smält. Manteln är 1200 km tjock och innehåller huvudsakligen syre, silikater, magnesium, järn, kalcium och aluminium.
  • Kärna - Den är 400-500 km i diameter. Den yttre kärnan är 300-350 km tjock och består av smält bergart. Den solida inre kärnan, som är 150-160 km i diameter, består av järn och svavel.

Animation

  • Montes Alpes
  • Regnens hav
  • Köldens hav
  • Klarhetens hav
  • Stillhetens hav
  • Fruktbarhetens hav
  • Farornas hav
  • Nektarhavet
  • Molnens hav
  • Vätskornas hav
  • Genialitetens hav
  • Östra havet
  • Smyths hav
  • Stormarnas ocean
  • Montes Carpatus
  • Montes Jura
  • Montes Caucasus
  • Montes Apenninus
  • Montes Taurus
  • Montes Pyrenaeus
  • Montes Cordillera
  • Plato (krater)
  • Copernicus (krater)
  • Gagarin (krater)
  • Szilárd (krater)
  • Zsigmondy (krater)
  • Högländer på månens andra sida
  • Bolyai (krater)
  • Eötvös (krater)
  • Pasteur (krater)
  • Jorden
  • Månen
  • månens omloppsbana
  • omloppstid: 27,3 dygn
  • perigeum: 363 104 km
  • apogeum: 405 696 km
  • månens banplan
  • jordens banplan
  • skorpa - Den är 19 km tjock på den sidan som vetter mot jorden och 50-60 km tjock på andra sidan. Månhaven består av basalt, medan höglandet består av breccia, en bergart som bildades vid ett meteoritfall.
  • mantel - Den kan uppdelas i en yttre och en inre del. Den yttre delen är solid och den inre manteln är delvist smält. Manteln är 1200 km tjock och innehåller huvudsakligen syre, silikater, magnesium, järn, kalcium och aluminium.
  • Kärna - Den är 400-500 km i diameter. Den yttre kärnan är 300-350 km tjock och består av smält bergart. Den solida inre kärnan, som är 150-160 km i diameter, består av järn och svavel.
  • Jorden
  • Solen
  • jordens omloppsbana
  • omloppstid: 365,25 dygn
  • perihelium: 149 600 000 km

Månens faser

Månförmörkelse

Berättarröst

Jorden är den tredje planeten från solen i solsystemet. Medan jorden roterar ett varv runt solen, roterar den 365,25 gånger runt sin egen axel. Denna period kallas ett år. Vår planet roterar (i förhållande till solen) en gång på 24 timmar.

Jordens enda naturliga satellit är månen som uppkom för cirka 4,53 miljarder år sedan. Månen bildades inte så långt efter de andra himlakropparnas uppkomst. Den uppstod som en restprodukt vid en kollision mellan den unga jorden och en planet i samma storlek som Mars. En stor mängd material bröts loss från jordens mantel och hamnade i den nya, sammansmälta jordens omloppsbana och bildade en skiva. Materialet i skivan samlades snart i en sfärisk himlakropp på grund av gravitationen och månen uppkom. Då kretsade den 20 gånger närmare jorden än den gör idag.

Medan jorden och månen kretsar runt solen, roterar de samtidigt runt sitt gemensamma masscentrum. Den här punkten finns under jordens yta. Månen, som befinner sig i en bunden rotation, roterar ett varv runt sin egen axel på samma tid som den roterar kring jorden. Det innebär att månen alltid har samma sida riktad mot jorden. Under 27,32 dygn roterar månen ett varv runt jorden och månfasen (från fullmåne till fullmåne) börjas om efter 29,53 dygn.

Månens påverkan på jorden är mycket viktig. Om vi inte hade någon måne skulle jorden vara helt annorlunda. Månen har också haft stor påverkan på jordens utveckling. Tidvattnet spelade en mycket stor roll i att föra liv från vattnet till land. Vår naturliga satellit stabiliserade också jordens axellutning, vilket gjorde att klimatet kunde förbli relativt konstant. Tidvattnet påverkar jordens rotation och saktar ner den så att dygnet gradvis blir längre.

För 400 miljoner år sedan bestod ett år av 400 dagar, eftersom dygnets längd bara var 21,8 timmar. Högvattnet som orsakas av månens gravitation påverkar också själva månen som sakta avlägsnar sig från jorden. Banans omkrets blir 4 cm längre varje år.

Vår måne är den femte största satelliten i solsystemet.

Den kretsar kring jorden på ett avstånd av 384 000 kilometer. Månens diameter är en fjärdedel av jordens och dess massa är bara 1/81 av jordens, därför har den en svagare gravitation.

Månens yta värms upp till 130 °C under loppet av dagen men på grund av den starka värmestrålningen kyls den under natten ner till -160 °C.

Månens yta består huvudsakligen av vulkaniska klippor, täckta av ett tjockt lager damm. Man kan se mörkare, lägre liggande bassänger, så kallade hav, och högre platåer på månen. Bassängerna, omringade av berg och kratrar, skapades av gigantiska meteornedslag. Det vulkaniska klipplagret och kratrar som skapats i geologiska processer visar att det också funnits aktiva vulkaner på månen.

Än så länge är månen den enda himlakropp, förutom jorden, där människan har satt sin fot.

Månens inre struktur liknar jordens, den består av en skorpa, en mantel och en kärna. Den fasta skorpan är 20–60 km tjock och består av vulkanisk sten. Den övre manteln är också fast, med ett delvis smält undre lager. Manteln har en tjocklek på 1200 km. Ytterkärnan är ca 300–350 km tjock och består av smält bergart medan den inre kärnan är fast och har en diameter på ca 150 km.

Relaterade objekt

Jordens och månens uppkomst

Denna animation visar hur jorden och månen bildades.

Månens faser

Medan månen kretsar kring jorden, förändras ständigt vår vy av den solbelysta månhalvan.

Månförmörkelse

Månförmörkelsen inträffar när månen befinner sig i jordens skuggkon.

Tidvatten

Variationer i havsvattnets nivå som orsakas av månens gravitationskraft.

Apollo 15 (månbil)

Animationen visar den tvåsitsiga månbilen Lunar Rover som användes i uppdraget Apollo 15.

Jorden

Jorden är en stenplanet med en fast skorpa och en atmosfär som innehåller syre.

Månlandningen den 20 juli 1969

Neil Armstrong, en av besättningsmedlemmarna på Apollo 11, var den första människan som satte sin fot på månen.

Jupiter

Jupiter är den största planeten i solsystemet. Den väger två och en halv gånger mer än alla de andra planeterna tillsammans.

Solförmörkelse

När solen, jorden och månen ligger i en rät linje, kan månen delvis eller helt skymma solen.

Solsystemets utveckling

Solen och planeterna bildades ur ett stoftmoln för ungefär 4,5 miljarder år sedan.

Sputnik 1 (1957)

Den sovjetiska satelliten var den första rymdfarkosten som sköts upp i rymden (oktober 1957).

Tidmätning

De första kalendrarna och tidmätningsinstrumenten användes redan i de forntida östra civilisationerna.

Typer av satelliter

Satelliter som kretsar runt jorden kan användas för civila eller militära ändamål.

Intressanta fakta - Astronomi

I denna animation presenteras några intressanta fakta kring astronomi.

Radarexperiment (Zoltán Bay, 1946)

En ungersk vetenskapsman var först med att upptäcka radarekon från månen år 1946.

Solen

Solens diameter är ungefär 109 gånger större än jordens. Dess massa består till största delen av väte.

Solsystemet; planeternas banor

De åtta planeterna i vårt solsystem rör sig i elliptiska banor.

Added to your cart.