Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Karta över havsbotten

Karta över havsbotten

Gränserna mellan de tektoniska plattorna kan observeras på havsbotten.

Geografi

Nyckelord

havsbotten, hav, ocean, tektoniska plattan, plattektonik, kontinentalplattan, oceanisk skorpa, litosfär, astenosfären, bark, Karta, natur, geografi

Relaterade objekt

Scener

Hav och oceaner

  • Adriatiska havet
  • Andamansjön
  • Arabiska havet
  • Arafurasjön
  • Atlanten
  • Azovska sjön
  • Östersjön
  • Barents hav
  • Beauforthavet
  • Bellingshausenhavet
  • Berings hav
  • Sulawesisjön
  • Stilla havet
  • Tjuktjerhavet
  • Sydkinesiska havet
  • Egeiska havet
  • Nordsjön
  • Vita havet
  • Svarta havet
  • Filippinska sjön
  • Floreshavet
  • Medelhavet
  • Grönlandshavet
  • Indiska oceanen
  • Imrigerhavet
  • Irländska sjön
  • Japanska havet
  • Javasjön
  • Norra ishavet
  • Joniska havet
  • Karahavet
  • Karibiska havet
  • Kaspiska havet
  • Östkinesiska havet
  • Östsibiriska havet
  • Keltiska havet
  • Korallhavet
  • Kretahavet
  • Labradorhavet
  • Laptevhavet
  • Liguriska havet
  • Molucksjön
  • Marmarasjön
  • Norska havet
  • Ochotska havet
  • Rosshavet
  • Gula havet
  • Savusjön
  • Seramsjön
  • Timorsjön
  • Tyrrenska havet
  • Röda havet
  • Weddellhavet
  • Nordpolen
  • Norra polcirkeln
  • Kräftans vändkrets
  • Ekvatorn
  • Stenbockens vändkrets
  • Södra polcirkeln
  • Sydpolen

Oceanskorpan:
Ett 5–15 kilometer tjockt skikt som består av bergarter rika på silikater och magnesium. Dess densitet är 3,2 g/cm³.

Kontinentalskorpan:
Ett 30–65 kilometer tjockt skikt som består av bergarter rika på silikater och aluminium. Dess densitet är 2,7–3 g/cm³.

Litosfär:
Det hårda, yttersta skalet på jorden. Den består av skorpan och den övre, fasta delen av manteln. Den är ca 50–100 kilometer tjock och har en densitet på 3,3 g/cm³. Den är inget sammanhängande skikt utan består av rörliga delar, så kallade tektoniska plattor i olika storlekar som kan vara antingen oceaniska plattor eller kontinentalplattor.

Astenosfär:
Ett smält skikt av den övre manteln med en tjocklek på ca 550–600 kilometer och en densitet på 3,4–4 g/cm³. Tektoniska plattor flyter på detta skikt.

De sju stora tektoniska plattorna:
Afrikanska plattan, Antarktiska plattan, Eurasiska plattan, Nordamerikanska plattan, Sydamerikanska plattan, Indoaustraliska plattan, Stillahavsplattan.

De sju största av de mindre plattorna:
Arabiska plattan, Karibiska plattan, Juan de Fuca-plattan, Cocosplattan, Nazcaplattan, Filippinska plattan och Scotia-plattan.

Tektoniska plattor

  • Labradorbäckenet
  • Northwest Atlantic Mid-Ocean Canyon
  • Newfoundlandbäckenet
  • Newfoundlandryggen
  • Nordamerikanska bassängen
  • Bahamabäckenet
  • Colombiska bäckenet
  • Venezuelanska bäckenet
  • Mexikanska bäckenet
  • Guyanska bäckenet
  • Brasilianska bäckenet
  • Argentiska bäckenet
  • Sydöstra Stillahavsbäckenet
  • Chilegraven
  • Chileryggen
  • Chilenska bäckenet
  • Nazcaryggen
  • Atacamagraven
  • Peruanska bäckenet
  • Peruanska graven
  • Panamanska bäckenet
  • Cocosryggen
  • Guatemalanska
  • Grönlands- bäckenet
  • Reykjanesryggen
  • Jan Mayen-ryggen
  • Feröer- Island- ryggen
  • Rockhall-ryggen
  • Västeuropeiska bäckenet
  • Azorisk-Biscay-ryggen
  • Nordatlantiska ryggen
  • Iberiska bäckenet
  • Azorisk-Gibraltiska ryggen
  • Kanariebäckenet
  • Kap Verde- djuphavsslätten
  • Kap Verde-bäckenet
  • Batymetriska djuphavsberg
  • Sierra Leone-bäckenet
  • Sydatlantiska ryggen
  • Rio Grande
  • Guineanska bäckenet
  • Guineanska ryggen
  • Angolabäckenet
  • Walvisryggen
  • Kapbäckenet
  • Kapryggen
  • Agulhasbäckenet
  • Natalibäckenet
  • Chain-ryggen
  • Murray-ryggen
  • West Scotia bäckenet
  • East Scotia bäckenet
  • South Georgia-ryggen
  • Scotia-ryggen
  • Amerikansk-Antarktiska ryggen
  • Atlantiskt-Indiska bäckenet
  • Atlantisk-Indiska ryggen
  • Sydvästindiska ryggen
  • Madagaskar- bäckenet
  • Crozet- bäckenet
  • Sydindiska bäckenet
  • Sydöstindiska ryggen
  • Carlsbergryggen
  • Centrala Indiska oceanbäckenet
  • Centrala Indiska oceanryggen
  • Nittio-östryggen
  • Sundagraven
  • Whartonbäckenet
  • Sydaustralienska bäckenet
  • Cuvier- bäckenet
  • Tasmanska bäckenet
  • Filippinergraven
  • Filippinerbäckenet
  • West Carolina -graven
  • Kyushu-Palau ryggen
  • Västra Marianerbäckenet
  • Kurilgraven
  • Nordvästra Stillahavsbäckenet
  • Emperor djuphavsberg
  • Japanska graven
  • Volcanograven
  • Marianergraven
  • East Carolina- bäckenet
  • Centrala Stillahavsdjuphavsberget
  • Östra Marianerbäckenet
  • Melanesiska bäckenet
  • Kapingamarangi-ryggen
  • Korallhavs- bäckenet
  • Nya Kaledoniska bäckenet
  • Lord Howe-ryggen
  • Norfolk-ryggen
  • New Hebrides-graven
  • Södra Fiji- bäckenet
  • Lau-ryggen
  • Colville-ryggen
  • Stillahavs-Antarktiska- ryggen
  • Aleutbäckenet
  • Nordöstra Stillahavsbäckenet
  • Mendocinoryggen
  • Hawaiiryggen
  • Musikers djuphavsberg
  • Neckerryggen
  • Centralamerikanska graven
  • Centrala Stillahavsbäckenet
  • Carnegieryggen
  • Tongagraven
  • Kermadec-graven
  • Östra Stillahavsryggen
  • Sala y Gómez-ryggen
  • Sydvästra Stillahavsbäckenet
  • Atacamagraven
  • Kristensen djuphavsberg

Plattgränser

  • Afrikanska plattan
  • Eurasiska plattan
  • Arabiska plattan
  • Indiska plattan
  • Nordamerikanska plattan
  • Sydamerikanska plattan
  • Stillahavsplattan
  • Karibiska plattan
  • Cocosplattan
  • Nazcaplattan
  • Antarktiska plattan
  • Australiska plattan
  • Filippinska plattan

Tvärsnitt

  • Julön
  • Stilla havet
  • Östra Stillahavsryggen
  • Galápagosöarna
  • Atacamagraven
  • Cotopaxi 5897
  • Guyanas högland
  • Atlanten
  • Sydatlantiska ryggen
  • Karisimbi 4507
  • Mt. Kenya 5199
  • Indiska oceanen
  • Carlsbergryggen
  • Nittio-östryggen
  • Javagraven
  • Kerinci 3805
  • Karimata sund
  • Borneo
  • Halmahera
  • Filippinergraven
  • Stilla havet
  • Kapingamarangiryggen
  • Sydamerika
  • litosfär - Det hårda, yttersta skalet på jorden. Den består av skorpan och den övre, fasta delen av manteln. Den är ca 50–100 km tjock och har en densitet på 3,3 g/cm³. Den är inget sammanhängande skikt utan den består av rörliga delar, så kallade tektoniska plattor i olika storlekar som kan vara antingen oceaniska plattor eller kontinentalplattor.
  • astenosfär - Ett smält skikt i den övre manteln med en tjocklek på ca 550–600 km och en densitet på 3,4–4 g/cm³. Tektoniska plattor flyter på detta skikt.
  • Afrika
  • kontinental skorpa - Ett 30–65 km tjockt skikt som består av bergarter rika på silikater och aluminium. Dess densitet är 2,7–3 g/cm³.
  • oceanisk skorpa - Ett 5–15 km tjockt skikt som består av bergarter rika på silikater och magnesium. Dess densitet är 3,2 g/cm³.
  • subducerande platta - Den oceaniska plattan trycks in under en annan platta och smälter in i astenosfären.
  • uppstigande magma - En smält bergartsmassa som stiger upp till ytan från astenosfären.
  • divergerande plattor - Mittoceanryggar har en längsgående dal där själva sprickan finns. Här stiger magma upp från djupet och bildar en ny skorpa på den inre sidan av sprickan när den kyls ned och stelnar och drar samtidigt isär havsbottnen. Denna process får de tektoniska plattorna att röra sig bort från varandra.
  • 10 km
  • 0
  • 50 km
  • 100 km
  • 150 km
  • 20°
  • 40°
  • 60°
  • 80°
  • 100°
  • 120°
  • 140°
  • 160°
  • 180°

Animation

Berättarröst

Mer än två tredjedelar av jordens yta är täckt av oceaner och hav.
Dagens oceaner - Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen - liksom haven, har bildats under en lång geologisk tidsperiod.

Kartläggningen av havsbotten på 1960-talet påvisade att det finns flera tusen meter höga djuphavsryggar i mitten av alla tre oceaner. Dessa undervattensbergryggar, såsom den Atlantiska centralryggen, är vanligen flera tusen kilometer långa. Längs kontinenternas kanter, har man funnit djuphavsgravar med ett djup på fem till tiotusen meter. En av dessa är Atacamagraven.

Mittoceanryggar har ofta en längsgående dal där själva sprickan finns. Här stiger smält bergartsmassa, alltså magma, upp från djupet, och bildar en ny skorpa på den inre sidan av sprickan när den kyls ned och stelnar. Denna process leder till spridning av mittoceanryggar på havsbotten. Varje havsbäcken kan dock inte öka i storlek, eftersom vår planets yta är begränsad. Av denna anledning måste en ocean krympa för att en annan skall kunna utvidgas. Yngre havsbassänger, såsom Atlanten, utvidgas medan de äldre havsbassängerna, såsom Stilla havet krymper.

Stillahavsplattan tvingas in under kontinentalplattorna. Detta kallas subduktion. Djuphavsgravar bildas längs dessa subduktionszoner.

Jordens hårda yttre skal, litosfären, är inget sammanhängande skikt utan den består av rörliga delar, så kallade tektoniska plattor i olika storlekar som kan vara antingen oceaniska plattor eller kontinentalplattor. Det finns för närvarande sju primära och många sekundära och tertiära tektoniska plattor på jordens yta.

Relaterade objekt

Förkastning (gymnasienivå)

Vertikala krafter kan bryta upp bergartslagret till förkastningsblock som sedan rör sig vertikalt längs brottytan.

Förkastning (grundskolenivå)

Vertikala krafter kan bryta upp bergartslagret till förkastningsblock som sedan rör sig vertikalt längs brottytan.

Hav och vikar

Denna animation visar världens viktigaste hav och vikar.

Havets olika zoner

Havets fysikaliska egenskaper samt dess djur- och växtliv förändras med djupet.

Havsströmmar

Termohalin cirkulation är ett omfattande system av havsströmmar vilka har en stor inverkan på jordens klimat.

Hetfläckar

Hetfläckarna är ställen där magma ofta strömmar upp ur jordskorpan och orsakar vulkanisk aktivitet.

Hur formar haven jordens yta?

Havsvattnet, som en yttre kraft, spelar en viktig roll i utformningen av kustlinjerna.

Hur fungerar en ubåt?

Ubåten kan sjunka ned under vattnet och komma upp till ytan igen genom att skrovets genomsnittliga densitet ändras.

Hydrotermala öppningar

Hydrotermala öppningar är öppningar i havsbottnen, ur vilka geotermiskt uppvärmt vatten strömmar ut.

Intressanta fakta - Fysisk geografi

I denna animation presenteras några intressanta fakta inom fysisk geografi.

Jordbävning

En jordbävning är ett av de mest förödande naturfenomenen.

Jorden

Jorden är en stenplanet med en fast skorpa och en atmosfär som innehåller syre.

Jordens struktur (gymnasienivå)

Jorden kan delas in i flera sfäriska lager.

Jordens struktur (grundskolenivå)

Jorden kan delas in i flera sfäriska lager.

Jordens topografi

I animationen visas jordens största bergskedjor, slätter, floder, sjöar och öknar.

Kontinentaldrift på en geologisk tidsskala

Jordens kontinenter har varit, och är fortfarande, i ständig rörelse.

Kontinenter och oceaner

De torra landmassorna på jordens yta är indelade i kontinenter, åtskilda av oceaner.

Stratovulkaners uppkomst och uppbyggnad

Stratovulkaner är uppbyggda av lava, vulkanisk aska och andra utbrottsprodukter.

Tektoniska plattor

Tektoniska plattor kan röra sig i förhållande till varandra.

Tsunami

Tsunamivågor är mycket höga vågor med en enorm destruktiv kraft.

Vatten (H₂O)

Vatten är en mycket stabil förening av väte och syre. Det har en avgörande betydelse för alla livsformer och förekommer i naturen i flytande, fast och...

Vattnets kretslopp (gymnasienivå)

Vattnet på jorden är i ständig förändring. Vattnets kretslopp omfattar processer som avdunstning, kondensation, smältning och frysning.

Veckning (avancerad nivå)

Laterala tryckkrafter orsakar veckning av bergarter. På detta sätt bildas veckberg.

Veckning (fortsättningsnivå)

Laterala tryckkrafter orsakar veckning av bergarter. På detta sätt bildas veckberg.

Veckning (grundskolenivå)

Laterala tryckkrafter orsakar att bergarter veckas. Veckberg bildas på detta sätt.

Vulkanisk aktivitet

Denna animation visar olika typer av vulkanutbrott.

Hur fungerar en sonar?

Denna animation visar hur en sonar fungerar.

Added to your cart.