Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Havsströmmar

Havsströmmar

Termohalin cirkulation är ett omfattande system av havsströmmar vilka har en stor inverkan på jordens klimat.

Geografi

Nyckelord

Havsströmmar, Sea World, hav, ocean, Termohalin cirkulation, currents, vind, Atmosfärisk cirkulation, Corioliseffekten, flöde, fors, polarvinden, wester, Trade Wind, Djupvattenbildning, salthalt, densitet, hydrosfären, förkylning, varm, temperatur, Vattnets kretslopp, klimat, natur, naturgeografi, geografi

Relaterade objekt

Frågor

  • Vilken av följande är en kallvattenström?
  • Vilken av följande är en varmvattenström?
  • Vilken av följande är en kallvattenström?
  • Vilken av följande är en kallvattenström?
  • Vilken av följande är en kallvattenström?
  • Vilken av följande är en varmvattenström?
  • Vilken av följande är en varmvattenström?
  • Vilken av följande är en varmvattenström?
  • I vilken riktning får Corioliseffekten föremål att röra sig på södra halvklotet?
  • Vad klassificeras havsströmmar efter?
  • Hur lång tid tar det för en vattenmolekyl att färdas runt jorden i den termohalina cirkulationen?
  • I vilken riktning får Corioliseffekten föremål att röra sig på norra halvklotet?
  • Vilken effekt har havsströmmar på jordens klimat?
  • Vad drivs havsströmmar av?

Scener

Havsströmmar

  • Norra polcirkeln
  • Kräftans vändkrets
  • Ekvatorn
  • Stenbockens vändkrets
  • Södra polcirkeln
  • Sydpolen
  • Nordpolen
  • Atlanten
  • Stilla havet
  • Indiska oceanen
  • Norra ishavet
  • Kanarieströmmen
  • Guineaströmmen
  • Labradorströmmen
  • Golfströmmen
  • Östra Grönlandsströmmen
  • Norra ekvatorialströmmen
  • Södra ekvatorialströmmen
  • Brasilianska strömmen
  • Benguelaströmmen
  • Californiaströmmen
  • Oyashio
  • Kuroshio
  • Kurilströmmen
  • Ekvatoriella motströmmen
  • Humboldtströmmen
  • Somaliströmmen
  • Agulhasströmmen
  • Västvinddriften
  • Västaustraliska strömmen
  • Östaustraliska strömmen
  • Karibiska strömmen
  • Kinesiska strömmen
  • Norska strömmen
  • Antarktiska cirkumpolarströmmen
  • NO polarvindar
  • västanvindar
  • NO passadvindar
  • SO passadvindar
  • SO polarvindar

Definitioner av termer

Den globala cirkulationen

Tre stora vindsystem kan urskiljas på vartdera halvklotet. Dessa förhärskande vindar har utvecklats som ett resultat av det luftutbyte som sker mellan områden med olika lufttryck. Vid ekvatorn härskar de ostliga passadvindarna, vid högre breddgrader är det västanvindarna och de polara östanvindarna som dominerar.

Passadvindar är en typ av vind som förekommer i tropikerna. Passadvindarna strömmar från högtrycksområdet vid 30 graders latitud mot lågtrycksområdena vid ekvatorn. På grund av corioliseffekten, som orsakas av jordens rotation, rör sig dessa vindar nordost på norra halvklotet och sydost på södra halvklotet.

Västanvindar är vindar som bildas mellan 30:e och 60:e breddgraden. Den 30:e breddgraden domineras av ett högtrycksområde, medan den 60:e breddgraden domineras av ett lågtrycksområde. Luftutbytet mellan dessa områden kallas västanvindarna.

Polära östanvindar är vindar som blåser från polära högtrycksområden mot polcirklarna. På grund av corioliseffekten, som orsakas av jordens rotation, blåser dessa vindar mot nordost på norra halvklotet och mot sydost på södra halvklotet.

Corioliseffekten är en svängande kraft som orsakas av jordens rotation. Corioliseffekten får föremål som rör sig över jorden att rotera medurs på norra halvklotet och moturs på södra halvklotet.

Djupvattenbildning

  • Ekvatorn
  • ytvattenström
  • 50:e breddgraden
  • uppvällning av kallt vatten
  • djupvattenström

Termohalin cirkulation

  • Norra polcirkeln
  • Kräftans vändkrets
  • Ekvatorn
  • Stenbockens vändkrets
  • Södra polcirkeln
  • Sydpolen
  • Nordpolen
  • Atlanten
  • Stilla havet
  • Indiska oceanen
  • Norra ishavet
  • NO polarvindar
  • västanvindar
  • NO passadvindar
  • SO passadvindar
  • SO polarvindar

Idealmodell

  • Norra polcirkeln
  • Kräftans vändkrets
  • Ekvatorn
  • Stenbockens vändkrets
  • Södra polcirkeln
  • Sydpolen
  • Nordpolen
  • hypotetisk sammanhängande ocean
  • hypotetisk sammanhängande kontinent
  • NO polarvindar
  • västanvindar
  • NO passadvindar
  • SO passadvindar
  • SO polarvindar

Rådande vindar

Animation

  • Ekvatorn
  • ytvattenström
  • 50:e breddgraden
  • uppvällning av kallt vatten
  • djupvattenström
  • NO polarvindar
  • västanvindar
  • NO passadvindar
  • SO passadvindar
  • SO polarvindar

Berättarröst

En havsström utgörs av havsvatten i kontinuerlig rörelse och genereras av vindar och skillnader i vattnets densitet. Havsströmmar drivs av vindar som övervägande blåser från en viss riktning, alltså vindarna i den globala cirkulationen. Dessa vindar inkluderar passadvindar, västanvindar och polära östanvindar. Dessa vindars riktning bestäms av corioliseffekten vilken orsakas av jordens rotation.

I en hypotetisk situation där jorden endast består av ett enda hav och en enda kontinent, skulle passadvindarna i tropikerna blåsa havsvattnets några hundra meter tjocka övre skikt från öst till väst. Då havsströmmen nådde kontinenten skulle den ha delats. En del skulle strömma tillbaka längs ekvatorn, medan resten skulle ändra riktning mot nordöst och sydöst på grund av västanvindarna. Om dessa delströmmar träffade kontinenten igen, skulle de delas ännu en gång. En del skulle strömma tillbaka mot ekvatorn, medan resten skulle ändra riktning och strömma mot väster på grund av de polära östanvindarna. Av denna anledning skulle två sammankopplade virvlar, som strömmade i motsatta riktningar, bildas på vartdera halvklotet.

Kontinenternas oregelbundna form och position ändrar dock havsströmmarnas mönster. På södra halvklotet till exempel, kan den andra havsströmmen färdas runt jorden i västanvindarnas zoner utan att nå en enda kontinent.
Havsströmmar som för med sig varmt vatten från ekvatorn upp till de geografiska polerna kallas varma havsströmmar. Havsströmmar som transporterar kallare vatten från de geografiska polerna mot ekvatorn kallas kalla havsströmmar.

Vattenströmmar flyter inte endast horisontellt utan även vertikalt. Animationen visar yt- och djuphavsströmmar i ett idealiserat hav. Vertikala rörelser orsakas av skillnader i temperatur och salthalt. Det varma vattnet nära ekvatorn har en högre salthalt och densitet på grund av avdunstning. Genom förflyttningen norrut, kyls vattnet ned men salthalten förblir konstant.

Eftersom dess densitet är högre än i den nedre vattenmassan, sjunker ytvattnet ned mot havets botten och strömmar tillbaka mot ekvatorn som en kall djuphavsström. Här strömmar den kalla vattenmassan upp mot ytan och cirkeln sluts.

I verkligheten bildar yt-och djuphavsströmmar ett globalt strömsystem, som kallas termohalin cirkulation. Djupvatten flödar mest intensivt i Nordatlantiska driften i den östra delen av norra Atlanten där Golfströmmen slutar. Här sjunker vattnet ned och fortsätter att strömma söderut i form av en kallvattenström.

Denna kallvattenström färdas runt nästan hela jorden och stiger mot ytan först vid Indiska oceanen och Stilla havet för att fortsätta färden som varmvattenström. Det tar upp till tusen år för en vattenmolekyl att färdas runt jorden.

Havsströmmar har en betydande inverkan på jordens klimat. Kustområden som nås av varma havsströmmar har en högre årsmedeltemperatur. Medeltemperaturen nära kallvattenströmmar är lägre än den genomsnittliga temperaturen på den givna breddgraden. Exempelvis skulle den årliga medeltemperaturen i Västeuropa vara 5-10 grader lägre utan Golfströmmen.

Relaterade objekt

Atmosfärens cirkulation

Skillnaden i temperatur mellan polarzonerna och ekvatorn orsakar atmosfärisk cirkulation vilken påverkas av ett antal faktorer, bland annat jordens rotation.

El Niño

Ett periodiskt klimatmönster som uppstår över Stilla havets tropiska delar ungefär vart femte år.

Avsaltning av havsvatten

Avsaltningsprocessen producerar dricksvatten från havsvatten.

Eoliska stäpp- och kustlandformer

Vinden, som en yttre kraft, spelar en viktig roll i utformningen av kustområden och stäpper.

Glaciär (gymnasienivå)

En glaciär är en anhopning av is och snö som är i ständig, långsam rörelse.

Hav och vikar

Denna animation visar världens viktigaste hav och vikar.

Havets olika zoner

Havets fysikaliska egenskaper samt dess djur- och växtliv förändras med djupet.

Hur formar haven jordens yta?

Havsvattnet, som en yttre kraft, spelar en viktig roll i utformningen av kustlinjerna.

Isberg

Isberg är block av fruset färskvatten, som flyter i haven.

Karta över havsbotten

Gränserna mellan de tektoniska plattorna kan observeras på havsbotten.

Klimatzoner

Jorden är indelad i geografiska zoner och klimatzoner vilket också resulterar i vegetationszoner.

Kontinenter och oceaner

De torra landmassorna på jordens yta är indelade i kontinenter, åtskilda av oceaner.

Lokala vindar

De viktigaste typerna av lokala vindar är land- och sjöbris, berg- och dalvind samt fallvindar.

Navigationsinstrument från förr

Flera lysande instrument har uppfunnits genom århundradena för att underlätta navigeringen till havs.

Silvertärna

Silvertärnan är känd för sin långa flyttväg. Varje år flyger denna fågel från Arktis till Antarktis och tillbaka igen.

Tidvatten

Variationer i havsvattnets nivå som orsakas av månens gravitationskraft.

Tidvattenkraftverk

Tidvattenkraftverk utnyttjar vattennivåns dagliga fluktuation för att producera elektricitet.

Typer av vågor

Vågor spelar en viktig roll i våra liv.

Tsunami

Tsunamivågor är mycket höga vågor med en enorm destruktiv kraft.

Vatten (H₂O)

Vatten är en mycket stabil förening av väte och syre. Det har en avgörande betydelse för alla livsformer och förekommer i naturen i flytande, fast och...

Vattnets kretslopp (gymnasienivå)

Vattnet på jorden är i ständig förändring. Vattnets kretslopp omfattar processer som avdunstning, kondensation, smältning och frysning.

Vegetationsskikt

Skikten kan variera mellan olika skogstyper.

Nedisning

Den senaste istiden slutade för cirka 13 000 år sedan.

Added to your cart.