Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Fyrtaktsmotor, även kallad Ottomotor

Fyrtaktsmotor, även kallad Ottomotor

Denna animation visar den typ av motor som är vanligast i bilar.

Fysik

Nyckelord

Ottomotor, motor, fyrtakts, bil, radiell motor, axel, ventil, cylinder, kolv, tändstift, förbränning, gnista, intag, kompression, explosionen, arbetsslag, arbete, cykel, bensinmotor, förbränningsmotor, bensin, förgasare, mekanisk energi, rökgas, miljöförorening, Luftförorening, bilfabrik, biltillverkning, termodynamik, värmemotor, värmeenergi, Fysik

Relaterade objekt

Scener

Motor

  • motorblock - Motorns chassi gjort av metall.
  • växellåda - Den justerar utväxlingen från motorn till drivhjulen genom att ändra antalet rotationer drivhjulen skall göra under det att vevaxeln roterar ett varv. Vid låg växel är motorn starkare men hastigheten är låg, medan bilen går snabbare och använder mindre bränsle men accelererar långsammare vid hög växel.
  • luftfilter - Luft med syre, vilket behövs för förbränningsprocessen, strömmar in i motorns förbränningskammare. Luften renas med hjälp av detta.
  • insugsgrenrör - Luft som behövs för förbränningsprocessen strömmar in i cylindern genom denna öppning.
  • avgasrör - Avgaser blåses ut genom denna öppning.
  • kamrem - Den överför rotationen av vevaxeln till kamaxlarna.
  • tändningsfördelare - Den säkerställer tändstiftens synkroniserade arbete.

Funktion

  • insugsöppning - Blandningen av luft och bensin strömmar in i förbränningskammaren, den del av cylindern som sitter ovanför kolven, genom denna öppning.
  • tändstift - Det antänder luft- och bensinblandningen. Vid explosion skjuts kolven tillbaka.
  • avgasöppning - Avgaser blåses ut genom denna öppning.
  • insugsventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid första takten, då kolven rör sig nedåt, trycket i cylindern minskar och blandningen av luft och bensin strömmar in.
  • avgasventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid fjärde takten, då kolven rör sig uppåt och avgaserna blåses ut.
  • kolv - Dess upp- och nedgående rörelser roterar vevaxeln. Explosionen av drivmedlet trycker kolven nedåt. Den roterade vevaxelns tröghet får den då att röra sig uppåt, nedåt sedan uppåt igen. Sedan följer en ny antändning.
  • cylinder - Antändningen av bränsle trycker kolven nedåt inuti cylindern.
  • vevstake
  • vevaxel - Den roteras av kolvens upp- och nedgående rörelser.

Takt 1

  • insugsöppning - Blandningen av luft och bensin strömmar in i förbränningskammaren, den del av cylindern som sitter ovanför kolven, genom denna öppning.
  • tändstift - Det antänder luft- och bensinblandningen. Vid explosion skjuts kolven tillbaka.
  • avgasöppning - Avgaser blåses ut genom denna öppning.
  • insugsventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid första takten, då kolven rör sig nedåt, trycket i cylindern minskar och blandningen av luft och bensin strömmar in.
  • avgasventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid fjärde takten, då kolven rör sig uppåt och avgaserna blåses ut.
  • kolv - Dess upp- och nedgående rörelser roterar vevaxeln. Explosionen av drivmedlet trycker kolven nedåt. Den roterade vevaxelns tröghet får den då att röra sig uppåt, nedåt sedan uppåt igen. Sedan följer en ny antändning.
  • cylinder - Antändningen av bränsle trycker kolven nedåt inuti cylindern.
  • vevstake
  • vevaxel - Den roteras av kolvens upp- och nedgående rörelser.

Takt 2

  • insugsöppning - Blandningen av luft och bensin strömmar in i förbränningskammaren, den del av cylindern som sitter ovanför kolven, genom denna öppning.
  • tändstift - Det antänder luft- och bensinblandningen. Vid explosion skjuts kolven tillbaka.
  • avgasöppning - Avgaser blåses ut genom denna öppning.
  • insugsventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid första takten, då kolven rör sig nedåt, trycket i cylindern minskar och blandningen av luft och bensin strömmar in.
  • avgasventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid fjärde takten, då kolven rör sig uppåt och avgaserna blåses ut.
  • kolv - Dess upp- och nedgående rörelser roterar vevaxeln. Explosionen av drivmedlet trycker kolven nedåt. Den roterade vevaxelns tröghet får den då att röra sig uppåt, nedåt sedan uppåt igen. Sedan följer en ny antändning.
  • cylinder - Antändningen av bränsle trycker kolven nedåt inuti cylindern.
  • vevstake
  • vevaxel - Den roteras av kolvens upp- och nedgående rörelser.

Takt 3

  • insugsöppning - Blandningen av luft och bensin strömmar in i förbränningskammaren, den del av cylindern som sitter ovanför kolven, genom denna öppning.
  • tändstift - Det antänder luft- och bensinblandningen. Vid explosion skjuts kolven tillbaka.
  • avgasöppning - Avgaser blåses ut genom denna öppning.
  • insugsventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid första takten, då kolven rör sig nedåt, trycket i cylindern minskar och blandningen av luft och bensin strömmar in.
  • avgasventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid fjärde takten, då kolven rör sig uppåt och avgaserna blåses ut.
  • kolv - Dess upp- och nedgående rörelser roterar vevaxeln. Explosionen av drivmedlet trycker kolven nedåt. Den roterade vevaxelns tröghet får den då att röra sig uppåt, nedåt sedan uppåt igen. Sedan följer en ny antändning.
  • cylinder - Antändningen av bränsle trycker kolven nedåt inuti cylindern.
  • vevstake
  • vevaxel - Den roteras av kolvens upp- och nedgående rörelser.

Takt 4

  • insugsöppning - Blandningen av luft och bensin strömmar in i förbränningskammaren, den del av cylindern som sitter ovanför kolven, genom denna öppning.
  • tändstift - Det antänder luft- och bensinblandningen. Vid explosion skjuts kolven tillbaka.
  • avgasöppning - Avgaser blåses ut genom denna öppning.
  • insugsventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid första takten, då kolven rör sig nedåt, trycket i cylindern minskar och blandningen av luft och bensin strömmar in.
  • avgasventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid fjärde takten, då kolven rör sig uppåt och avgaserna blåses ut.
  • kolv - Dess upp- och nedgående rörelser roterar vevaxeln. Explosionen av drivmedlet trycker kolven nedåt. Den roterade vevaxelns tröghet får den då att röra sig uppåt, nedåt sedan uppåt igen. Sedan följer en ny antändning.
  • cylinder - Antändningen av bränsle trycker kolven nedåt inuti cylindern.
  • vevstake
  • vevaxel - Den roteras av kolvens upp- och nedgående rörelser.

Inre konstruktion

  • kylare - När motorn är igång värms kylvattnet upp och avger värme till omgivningen.
  • motor
  • växellåda - Den justerar utväxlingen från motorn till drivhjulen genom att ändra antalet rotationer drivhjulen skall göra under det att vevaxeln roterar ett varv. Vid låg växel är motorn starkare men hastigheten är låg, medan bilen går snabbare och använder mindre bränsle men accelererar långsammare vid hög växel.
  • kardanaxel - Den överför den roterande rörelsen hos vevaxeln till drivhjulen.
  • bränsletank - Drivmedlet som används i fyrtaktsmotorer är bensin. En viktig egenskap hos bensinen är oktantalet. Ju högre bensinens oktantal är, desto högre är dess flampunkt och den komprimeras mer vilket resulterar i ökad effektivitet.
  • differentialväxel - Vid kurvtagning tillåter den drivhjulen att rulla med olika hastighet.
  • drivaxel - Den överför rotationen av vevaxeln till kardanaxeln.
  • avgasrör - Avgaser blåses ut genom denna öppning.

Cylindrar

  • vevaxel - Den drivs av kolvarna. Dess rotation överförs till drivaxeln av kardanaxeln och till kamaxeln genom kamremmen. Kamaxeln driver ventilerna.
  • kamaxel - Dess rotation säkerställer ventilernas rytmiska rörelser. Rotationen av kamaxeln styrs av vevaxeln med hjälp av kamremmen.
  • kolv - Dess upp- och nedgående rörelser roterar vevaxeln.
  • ventiler - De samordnar motorns luft- och bensinintag och avgasutflöde. De drivs av vevaxeln med hjälp av kamremmen.

Animation

  • växellåda - Den justerar utväxlingen från motorn till drivhjulen genom att ändra antalet rotationer drivhjulen skall göra under det att vevaxeln roterar ett varv. Vid låg växel är motorn starkare men hastigheten är låg, medan bilen går snabbare och använder mindre bränsle men accelererar långsammare vid hög växel.
  • kardanaxel - Den överför den roterande rörelsen hos vevaxeln till drivhjulen.
  • vevaxel - Den drivs av kolvarna. Dess rotation överförs till drivaxeln av kardanaxeln och till kamaxeln genom kamremmen. Kamaxeln driver ventilerna.
  • kamaxel - Dess rotation säkerställer ventilernas rytmiska rörelser. Rotationen av kamaxeln styrs av vevaxeln med hjälp av kamremmen.
  • kolv - Dess upp- och nedgående rörelser roterar vevaxeln.
  • insugsventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid första takten, då kolven rör sig nedåt, trycket i cylindern minskar och blandningen av luft och bensin strömmar in.
  • avgasventil - Dess öppning och stängning styrs av kolvens rörelser. Den öppnas vid fjärde takten, då kolven rör sig uppåt och avgaserna blåses ut.
  • kolv - Dess upp- och nedgående rörelser roterar vevaxeln. Explosionen av drivmedlet trycker kolven nedåt. Den roterade vevaxelns tröghet får den då att röra sig uppåt, nedåt sedan uppåt igen. Sedan följer en ny antändning.
  • cylinder - Antändningen av bränsle trycker kolven nedåt inuti cylindern.
  • vevaxel - Den roteras av kolvens upp- och nedgående rörelser.

Berättarröst

Som alla vet drivs bilar av motorer, men hur fungerar de? Den roterande rörelsen som genereras av motorns vevaxel överförs till hjulen av drivaxeln.
Med hjälp av växellådan kan man ändra antalet rotationer kardanaxeln ska göra under tiden vevaxeln roterar ett varv. Vid låg växel är motorn starkare men hastigheten är låg, vid hög växel går bilen snabbare och använder mindre bränsle men den accelererar långsammare.

Den vanligaste motortypen i moderna bilar är fyrtaktsmotorn.

Den omvandlar kolvarnas upp- och nedgående rörelser till en rotation i vevaxeln. Vevaxeln driver kardanaxeln och kamaxeln med hjälp av kamremmen.
Kamaxeln driver i sin tur ventilerna, som säkerställer motorns bränsleintag och avgasutflöde, genom att rytmisk öppna och stänga dem.

Under den första takten sker insugningen: kolven rör sig nedåt varvid trycket i cylindern minskar. Insugsventilen öppnas och blandningen av luft och bensin strömmar in i cylindern.

Under den andra takten sker kompressionen: både insugs- och avgasventilerna är stängda. Drivkraften hos vevaxeln och motvikten får kolven att röra sig uppåt varvid luft- och bensinblandningen komprimeras och dess temperatur ökar.

Under den tredje takten sker förbränningen: den komprimerade och uppvärmda blandningen av luft och bensin antänds av tändstiftet. Explosionen trycker kolven nedåt.

Under den fjärde takten sker utblåsningen: kolven rör sig uppåt varvid avgasventilen öppnar sig och avgaserna blåses ut.

Som man kan se, omvandlas kolvens linjära rörelse till vevaxelns roterande rörelse. Den energi som krävs för att få kolven att röra sig åstadkoms genom förbränningen av bensin. En viktig egenskap hos bensinen är oktantalet. Ju högre bensinens oktantal är, desto högre är dess flampunkt, därför kan den komprimeras mer, vilket resulterar i ökad effektivitet.

Relaterade objekt

Dieselmotor

Den tyska ingenjören Rudolf Diesel patenterade dieselmotorn år 1893.

Stirlingmotor – varmluftsmotor

Kännetecknande för stirlingmotorn är att förbränningen sker utanför cylindern, till skillnad från på förbränningsmotorer (t. ex. ottomotorn).

Stjärnmotor

Sjärmotorn används främst i flygplan och helikoptrar.

Tvåtaktsmotor

En tvåtaktsmotor är en typ av förbränningsmotor som endast gör två takter under en cykel.

Wankelmotor

En typ av förbränningsmotor med rotor och hög verkningsgrad.

Herons ångkula

Heron uppfann den första ångmaskinen, han tycks dock främst ha betraktat den som en underhållande leksak.

t-V-T diagram för ideala gaser

Sambandet mellan tryck, volym och temperatur för ideala gaser beskrivs av den ideala gaslagen.

Bilens uppbyggnad

Denna animation visar bilens inre och yttre konstruktion samt dess funktion.

Den första ungerska bilen (1904)

Den ungerska ingenjören, János Csonka byggde sina första bilar åt den ungerska posten.

Formel 1 racerbil

Formel 1 är den högsta klassen inom motorsporten och den mest populära typen av tävling.

Hur fungerar differentialväxeln?

Differentialväxeln gör att drivhjulen på en bil kan rotera med olika hastigheter när bilen svänger.

Hur fungerar växellådan?

I växellådan ändras motorns vridmoment genom rotationshastigheten minskas eller ökas.

James Watts ångmaskin (1700-talet)

Ångmaskinen som förbättrades av den skotska uppfinnaren James Watt, kom att revolutionera teknologin.

Kugghjulstyper

Två samverkande, roterande kugghjul överför vridmoment till en annan komponent.

Likströmsmotor

Likströmsmotorn består av en permanent magnet och en spole, placerad inne i magneten, var i elektrisk ström flödar.

Miljövänliga fordon

Genom att kombinera en konventionell förbränningsmotor med ett elektriskt framdrivningssystem kan man minska utsläppen.

Motorcykel

Denna animation visar hur en motorcykel fungerar.

Oljeplattform

Borrsträngen, som hålls på plats av borrtornet, borrar sig igenom havsbotten tills den når lagret som innehåller råolja.

Oljeraffinaderi

Bland de produkter som utvinns genom oljeraffinering hittar vi bland annat dieselolja, bensin och smörjmedel.

Patent-Motorwagen (Karl Benz, 1886)

Benz Patent-Motorwagen betraktas allmänt som det första fordonet som drevs av en förbränningsmotor.

Syre (O₂) (grundskolenivå)

En färglös, luktfri gas som är en viktig del av atmosfären och som är nödvändig för att upprätthålla liv på jorden.

T-Ford (Ford Model T)

Den populära modellen tillverkades av den amerikanska Fordfabriken och var den första massproducerade bilen i världen.

Elbil

Tesla Model S är en av de första kommersiellt tillgängliga elbilarna.

Oljebrunnens drift

Maskiner som pumpar råolja till ytan.

Buss

Bussar spelar en viktig roll i kollektivtrafiken.

Added to your cart.