Varukorgen är tom

Webbshop

Antal: 0

Totalt: 0,00

0

Djur-och växtceller, cellorganeller

Djur-och växtceller, cellorganeller

Eukaryoter innehåller en mängd organeller.

Biologi

Nyckelord

cellen, cellorganell, cellulära organeller, eukaryot, cellmembranet, cellvägg, kärna, cytoplasma, Golgiapparat, kloroplast, endoplasmatiska, mitokondrien, endoplasmatiskt retikel, cellskelett, vakuol, DNA, tylakoid, växtcellvägg, vesikel, granum, extracellulär matrix, sclerocyt, kromatin, histoner, lipidmembran, kärnmembran, slätt endoplasmatiskt retikel, endoplasmatiska nätverket, ribosom, Organism, cytologi, växt, djur, biologi, _javasolt

Relaterade objekt

Frågor

  • Vilken grupp tillhör INTE eukaryoter?
  • Vilken organell är cellens kraftverk?
  • Vilken av följande organeller finns INTE i djurceller?
  • Vilken av följande organeller finns INTE i djurceller?
  • Vilken av följande organeller finns INTE i djurceller?
  • Vilken organell är ett komplext, sammankopplat nätverk av tunna membran i cellen och har en viktig roll i proteinsyntesen?
  • Vilken organell är ansvarig för att utföra fotosyntes?
  • Var sker sönderdelningen av oönskade ämnen?
  • Vilken organell innehåller kromatin?
  • I vilken organell sker katabolismen?
  • Är det sant att cellmembranet är ett enkelskiktat membran bestående av stärkelsemolekyler?
  • Är det sant att kloroplaster omges av ett dubbelmembran?
  • Är det sant att den grova ytan på det endoplasmatiska nätverket innehåller ribosomer?
  • Är det sant att prokaryota celler har cellkärnor?
  • Är det sant att varje djurcell är omsluten av en cellvägg gjord av cellulosa?
  • Är det sant att vakuolen spelar en viktig roll för att upprätthålla vätsketrycket inom växtcellen?
  • Är det sant att cellskelettet håller organeller på plats och är viktig för cellernas rörelse?
  • Är det sant att mitokondrierna bryter ned organiska molekyler?
  • Vilken substans bildar cellväggen hos växter?
  • Vilken typ av molekyler bildar ett dubbelt lipidskikt i cellmembranet?

Scener

Celler

  • djurcell
  • växtcell
  • kloroplast - Fotosyntesen sker inuti kloroplasterna. Växten framställer kolhydrater ur koldioxiden med hjälp av ljusenergi.
  • cellvägg - Den består i huvudsak av cellulosa och dess uppgift är att ge växten skydd och stadga.
  • vakuol - En vakuol är en organell fylld med cellsaft. Vakuolen är nödvändig främst för att upprätthålla vätsketrycket i växtcellen, lagra mineraler och bryta ned farliga ämnen.
  • cellkärna - Cellkärnan består av kromatin, en kombination av DNA och proteiner. Djur, växter och svampar är eukaryoter, det vill säga de har en cellkärna. Prokaryoterna (bakterier) däremot saknar cellkärnor helt och förvarar sitt DNA i cytoplasman istället.
  • mitokondrie - Cellens energikälla, som tillverkar adenosintrifosfat (ATP) genom att bryta ned organiska molekyler. ATP är den molekyl som används till cellernas energiöverföring.
  • cellmembran - Ett fettmembran som omsluter cellen.
  • cytoplasma - En transparent vätska - cytosol - och cellens organeller. Platsen för olika metaboliska processer i cellen
  • endoplasmatiskt retikel - Ett komplext, sammanhängande nätverk av membranblåsor. Det endoplasmatiska retiklet är nödvändigt för proteinsyntes, proteinbearbetning, fettsyrasyntes och för nedbrytning av vissa ämnen.
  • Golgiapparaten - Den spelar en viktig roll i bildandet av proteiner.

Djur- celler

  • cellkärna - Cellkärnan består av kromatin, en kombination av DNA och proteiner. Djur, växter och svampar är eukaryoter, det vill säga de har en cellkärna. Prokaryoterna (bakterier) däremot saknar cellkärnor helt och förvarar sitt DNA i cytoplasman istället.
  • mitokondrie - Cellens energikälla som tillverkar adenosintrifosfat (ATP) genom att bryta ned organiska molekyler. ATP är den molekyl som används till cellernas energiöverföring.
  • cellmembran - Ett fettmembran som omsluter cellen.
  • cytoplasma - En transparent vätska - cytosol - och cellens organeller. Platsen för olika metaboliska processer i cellen
  • endoplasmatiskt retikel - Ett komplext, sammanhängande nätverk av membranblåsor. Det endoplasmatiska retiklet är nödvändigt för proteinsyntes, proteinbearbetning, fettsyrasyntes och för nedbrytning av vissa ämnen.
  • Golgiapparaten - Golgiapparaten spelar en viktig roll i bildandet av proteiner.
  • vesikel - De olika ämnena i cellen transporteras med hjälp av membranblåsor (vesiklar). Lysosomer är en typ av vesikel som bryter ned oönskade ämnen.
  • cellskelett - Cellskelettet håller cellens organeller och vesiklar på plats och är även viktig för cellens rörelse. Det ger även djurceller, som saknar cellväggar, struktur och form.

Växt- celler

  • kloroplast - Fotosyntesen sker inuti kloroplasterna. Växten framställer kolhydrater ur koldioxiden med hjälp av ljusenergi.
  • cellvägg - Den består i huvudsak av cellulosa och dess uppgift är att ge växten skydd och stadga.
  • vakuol - En vakuol är en organell fylld med cellsaft. Vakuolen är nödvändig främst för att upprätthålla vätsketrycket i växtcellen, lagra mineraler och bryta ned farliga ämnen.
  • cellkärna - Denna består av kromatin, en kombination av DNA och proteiner. Djur, växter och svampar är eukaryoter, det vill säga de har en cellkärna. Prokaryoterna (bakterier) däremot saknar cellkärnor helt och förvarar sitt DNA i cytoplasman istället.
  • mitokondrie - Cellens energikälla som tillverkar adenosintrifosfat (ATP) genom att bryta ned organiska molekyler. ATP är den molekyl som används till cellernas energiöverföring.
  • cellmembran - Ett fettmembran som omsluter cellen.
  • cytoplasma - En transparent vätska - cytosol - och cellens organeller. Platsen för olika metaboliska processer i cellen
  • endoplasmatiskt retikel - Ett komplext, sammanhängande nätverk av membranblåsor. Det endoplasmatiska retiklet är nödvändigt för proteinsyntes, proteinbearbetning, fettsyrasyntes och för nedbrytningen av vissa ämnen.
  • Golgiapparaten - Den spelar en viktig roll i bildandet av proteiner.
  • vesikel - De olika ämnena i cellen transporteras med hjälp av membranblåsor (vesiklar). Lysosomer är en typ av vesikel som bryter ned oönskade ämnen.
  • cellskelett - Det håller cellens organeller och vesiklar på plats och är även viktigt för cellens rörelse. Det ger även djurceller, som saknar cellväggar, struktur och form.

Cell- membran

  • fosfolipidmolekyl - Huvudet består av en glycerolmolekyl och en fosforsyramolekyl, svansen består av två fettsyramolekyler. Fosfolipidernas karaktär sägs vara amfipatisk eftersom huvudet är polärt, medan svansen är opolär. De tenderar att bilda dubbelskikt. Fosfolipider kan röra sig fritt inom ett skikt men de lämnar sällan skiktet, därför är lipidmembranet en tvådimensionell vätska.
  • membranprotein - Vissa proteiner bildar kanaler genom membranet, medan andra kan spela en stor roll i att överföra kemiska signaler mellan membranets två sidor.

Cell- kärna

  • nukleol
  • kromatin - Kromatin består av proteiner och DNA. DNA-molekylerna är lindade runt små proteinkomplex. DNA bestämmer de genetiska egenskaperna hos cellerna, och organismen som byggs upp av dessa celler.
  • kärnmembran - Ett dubbelmembran. Det yttre kärnmembranet utgör fortsättningen på det endoplasmatiska retiklet.
  • por - Porbildande membranproteiner genom vilka material transporteras mellan cytoplasman och cellkärnan.

Kärn- membran

  • porbildande proteiner - Genom dessa transporteras material mellan cytoplasman och cellkärnan.
  • yttre lipidmembran - Det är en fortsättning på det endoplasmatiska retiklet.
  • inre lipidmembran

Endoplasmatiskt retikel

  • kornigt endoplasmatiskt retikel - Innehåller ribosomer som syntetiserar proteinmolekyler.
  • slätt endoplasmatiskt retikel - Spelar en viktig roll i lipidernas syntes och i avgiftningen: vissa skadliga ämnen bryts ned här.
  • ribosom - De syntetiserar proteinmolekyler i den ordning som anges av DNA. En kopia som utgörs av budbärar-RNA skapas då av DNA i cellkärnan. Membranbundna ribosomer sitter på membranet av det korniga endoplasmatiska retiklet och producerar proteiner som ska utsöndras från cellen eller användas i cellmembranet. Fria ribosomer ligger obundna i cytoplasman och producerar proteiner som skall användas i cytosolen.
  • kärnmembran - Ett dubbelmembran. Det yttre kärnmembranet utgör fortsättningen på det endoplasmatiska retiklet.

Golgi- apparaten

  • cis-sida - Den del av Golgiapparaten som är närmast kärnan.
  • trans-sida - Den del av Golgiapparaten som ligger längst bort från kärnan. Medan proteiner passerar genom Golgiapparaten bearbetas och förpackas de. Trans-delen är också nödvändig för att kunna bestämma proteinets slutliga destination. Proteiner transporteras från cis-delen till trans-delen med hjälp av vesiklar.

Plastid

  • yttre membran
  • inre membran
  • granum - En membranstruktur som utgörs av tylakoider staplade på varandra.
  • tylakoid - Tylakoider skapas när veck bildas i det inre membranet. De innehåller proteinkomplex som är nödvändiga för fotosyntesen.

Mitokondrie

  • yttre membran
  • inre membran - Innehåller molekyler som är nödvändiga för katabolismen och i produktionen av ATP.

Kromatin

  • proteinskelett
  • histoner
  • DNA - DNA är det genetiska materialet i celler som bestämmer de genetiska egenskaper hos cellerna, och organismen som byggs upp av dessa celler.

Animation

De två viktigaste typerna av eukaryota celler är djur-och växtceller.
Kärlväxter är uppbyggda av organ såsom blad. Organ består av vävnader, medan vävnader i sin tur består av celler som har liknande struktur och funktioner. Denna animation visar en mesofyllcell. Mesofyllceller återfinns normalt i växtens blad och utför intensiv fotosyntes.

Vi människor tillhör gruppen eumetazoa, det vill säga flercelliga djur med äkta cellvävnad. Denna animation visar en mänsklig levercell.

Typiska växt- och djurceller har många funktioner som liknar varandra men också många som skiljer sig åt. Båda celltyperna har cellkärnor, Golgiapparatur och endoplasmatiska retiklar, det vill säga komplexa nätverk av membranblåsor.
De innehåller också cellskelett och cytoplasma som omsluts av cellmembranet. Växtcellers cellmembran är inneslutna av en cellvägg som består av cellulosa. Växtceller innehåller vanligen både en vakuol (en organell fylld med cellsaft) samt fotosyntetiserande kloroplaster.

Cellkärnan omsluts av cellmembranet. Den innehåller nukleol där ribosomer tillverkas. Innehållet i kärnan består mestadels av kromatin.

Kromatin består av DNA lindrade runt histonproteiner. Genom att koda proteiner bestämmer DNA de genetiska egenskaperna hos cellen och organismen som byggs upp av dessa celler.

Cellmembranet är ett dubbelt lipidmembran. Det innehåller porer som är uppbyggda av porbildande membranproteiner genom vilka material transporteras mellan cytoplasman och cellkärnan.

Det endoplasmatiska retiklet är fortsättningen på det yttre lipidmembranet. Det korniga endoplasmatiska retiklet är den del som ligger närmare cellkärnan. Dess yta innehåller ribosomer som syntetiserar proteinmolekyler i den ordning som anges av DNA. Dessa kopieras in i budbärar-RNA i cellkärnan.
Det släta endoplasmatiska retiklet spelar en viktig roll i lipidernas syntes och avgiftning, då det bryter ner vissa skadliga material.

Medan proteiner, som produceras av ribosomer från det korniga endoplasmatiska retiklet, passerar genom Golgiapparaten bearbetas och förpackas de. Golgiapparaten är också nödvändig för att kunna bestämma proteinets slutliga destination.

Cellmembranet består av fosfolipider. Fosfolipider är uppbyggda av ett polärt, hydrofilt huvud och en opolär, hydrofob svans. De hydrofoba delarna vänds mot varandra varvid vatten stöts bort och ett dubbellager bildas. Fosfolipider kan röra sig fritt inom ett skikt men de lämnar sällan skiktet, därför är lipidmembranet en tvådimensionell vätska.
Membranproteiner i cellmembranet kan ha flera funktioner. Vissa av dem bildar kanaler genom membranet medan andra fungerar som receptorer som binder signalmolekyler.

Kloroplaster är viktiga organeller. Det är inuti kloroplasterna som fotosyntesen sker. De är omgivna av dubbla membraner. När veck bildas i det inre membranet skapas skivformade membranblåsor, tyklakoider som ligger staplade på varandra och formar granum.

Både växt-och djurceller innehåller mitokondrier. Dessa kallas ofta för cellernas energikälla. De tillverkar adenosintrifosfat (ATP) genom att bryta ned organiska molekyler. ATP är den molekyl som används till cellernas energiöverföring.

Levande organismer kännetecknas av celler. Celler som är livets minsta byggsten räknas som en organism det vill säga en levande varelse men cellerna och dess organeller i sig är inte levande ting.

Berättarröst

De två viktigaste typerna av eukaryota celler är djur-och växtceller.
Kärlväxter är uppbyggda av organ såsom blad. Organ består av vävnader, medan vävnader i sin tur består av celler som har liknande struktur och funktioner. Denna animation visar en mesofyllcell. Mesofyllceller återfinns normalt i växtens blad och utför intensiv fotosyntes.

Vi människor tillhör gruppen eumetazoa, det vill säga flercelliga djur med äkta cellvävnad. Denna animation visar en mänsklig levercell.

Typiska växt- och djurceller har många funktioner som liknar varandra men också många som skiljer sig åt. Båda celltyperna har cellkärnor, Golgiapparatur och endoplasmatiska retiklar, det vill säga komplexa nätverk av membranblåsor.
De innehåller också cellskelett och cytoplasma som omsluts av cellmembranet. Växtcellers cellmembran är inneslutna av en cellvägg som består av cellulosa. Växtceller innehåller vanligen både en vakuol (en organell fylld med cellsaft) samt fotosyntetiserande kloroplaster.

Cellkärnan omsluts av cellmembranet. Den innehåller nukleol där ribosomer tillverkas. Innehållet i kärnan består mestadels av kromatin.

Kromatin består av DNA lindrade runt histonproteiner. Genom att koda proteiner bestämmer DNA de genetiska egenskaperna hos cellen och organismen som byggs upp av dessa celler.

Cellmembranet är ett dubbelt lipidmembran. Det innehåller porer som är uppbyggda av porbildande membranproteiner genom vilka material transporteras mellan cytoplasman och cellkärnan.

Det endoplasmatiska retiklet är fortsättningen på det yttre lipidmembranet. Det korniga endoplasmatiska retiklet är den del som ligger närmare cellkärnan. Dess yta innehåller ribosomer som syntetiserar proteinmolekyler i den ordning som anges av DNA. Dessa kopieras in i budbärar-RNA i cellkärnan.
Det släta endoplasmatiska retiklet spelar en viktig roll i lipidernas syntes och avgiftning, då det bryter ner vissa skadliga material.

Medan proteiner, som produceras av ribosomer från det korniga endoplasmatiska retiklet, passerar genom Golgiapparaten bearbetas och förpackas de. Golgiapparaten är också nödvändig för att kunna bestämma proteinets slutliga destination.

Cellmembranet består av fosfolipider. Fosfolipider är uppbyggda av ett polärt, hydrofilt huvud och en opolär, hydrofob svans. De hydrofoba delarna vänds mot varandra varvid vatten stöts bort och ett dubbellager bildas. Fosfolipider kan röra sig fritt inom ett skikt men de lämnar sällan skiktet, därför är lipidmembranet en tvådimensionell vätska.
Membranproteiner i cellmembranet kan ha flera funktioner. Vissa av dem bildar kanaler genom membranet medan andra fungerar som receptorer som binder signalmolekyler.

Kloroplaster är viktiga organeller. Det är inuti kloroplasterna som fotosyntesen sker. De är omgivna av dubbla membraner. När veck bildas i det inre membranet skapas skivformade membranblåsor, tyklakoider som ligger staplade på varandra och formar granum.

Både växt-och djurceller innehåller mitokondrier. Dessa kallas ofta för cellernas energikälla. De tillverkar adenosintrifosfat (ATP) genom att bryta ned organiska molekyler. ATP är den molekyl som används till cellernas energiöverföring.

Levande organismer kännetecknas av celler. Celler som är livets minsta byggsten räknas som en organism det vill säga en levande varelse men cellerna och dess organeller i sig är inte levande ting.

Relaterade objekt

NAD⁺, NADP⁺, NADPH

NAD⁺ är ett koenzym som spelar en viktig roll framför allt i katabola processer, medan...

Klorofyll

Klorofyll är ett grönt pigment som finns i växter, det absorberar ljusenergi och spelar...

Bakterier (sfärer, stavar och spiraler)

Bakterier förekommer i en mängd olika former, bland annat som sfärer, stavar och spiraler.

Transportprocesser

Denna animation ger en översikt av aktiva och passiva transportprocesser som sker genom...

Enzymer

Enzymer är proteinmolekyler som katalyserar biokemiska reaktioner. Deras aktivitet kan...

Meios

Våra könsceller är haploida celler vilka framställs av diploida celler genom meios, en...

Koenzym A

Ett acylbärande koenzym som tar del i både anabola och katabola processer.

Celldelning (mitos)

Mitos är den process genom vilken en eukaryotisk cell delar sig i två celler medan...

Added to your cart.